Om att bli mästare på att tänka om

Vi skulle ha suttit i bilen nu.
Skojat, skrattat, lyssnat på musik, läst, pratat och varit på väg.
På väg till huvudstaden för att träffa lillebror med familj och moster I ❤

Men, välrutinerade i temat ”det blir inte alltid som man tänkt sig”, så blev det tyvärr inte så.
Våran juvel kände sig inte pigg, fick gå hem från skolan med en sjudundrande huvudvärk och feberkänslor.
Febertermometern visade på 37.3 så ingen feber… Gav henne två alvedon mot huvudvärken och hon somnade en stund.

Nu håller vi alla tummar på att det är saker som just nu händer i en tonårings kropp, sådant som kan göra att man känner sig en smula vissen.
För det blir ju en besvikelse när man sett fram emot något och så ställer kroppen sig i trotsläge.
Men hälsan kommer alltid alltid först. Dessutom kan man inte vara ego och utsätta någon annan för nån smittorisk.
Så vi hoppas att det är trötthet och hormoner som spökar, även om det inte är roligt det heller – men en naturlig del av livet.
Isf ger vi oss av imorgon bitti.
För vi längtar ju efter dem däruppe ❤
Så jag låter ändå dagens ”våren-lurar-därframme-känslor” stanna kvar i kropp och sinne. För ljuset och våren ligger framför oss. Greppbart och inom räckhåll. För mars närmar sig, och det är faktiskt en vårmånad 🙂

Livet har gjort oss till mästare på att tänka om, inte så enkelt alla gånger, men vi laddar om ganska snabbt och hittar en ny lösning.

Njut av fredagskvällen vänner!
Med kärlek och kramar,
Anna

Om att fokusera på plus istället för minus

Lägga till eller dra ifrån – det är frågan?

Visst kan det vara så att vi oftast fokuserar på vad vi ”måste” plocka bort i våra liv, istället för det som vi faktiskt adderar.
Jag har verkligen gjort en ganska stor omställning i mitt liv det senaste året. En omställning som jag valt själv, för den får mig att må så mycket bättre.

Jag väljer att fokusera på allt som jag faktiskt har adderat, istället för det som jag medvetet plockat bort.

Vad har jag lagt till jämfört med tidigare då?


* Träning
Jag har lagt till träning i många olika former – tidigare var jag ute på löprundor, men ärligt talat så sprang jag sällan på vintern… Nu tränar jag väldigt varierat.
Danspass – för jag fullkomligen äääälskar dans! 🙂
Cykelpass i form av The Trip – för intervallträningen och jobba upp pulsen rejält, älskar att svettas ordentligt!
Milon – styrketräning för att jobba upp bättre muskler och förhindra benskörhet
Yoga – för smidighet, men framförallt sinnesro och avslappning.

* Kosten
Skulle nog kalla mig för flexiteraian – jag äter kött, men väldigt sällan. När vi köper kött ska det vara från naturbetande ekologiska djur.
Den mer växtbaserade kosten är enklare att tillaga och får mig att må så mycket bättre.
Vitt socker undviker jag i möjligaste mån och köper inte hem det. Det har gjort att jag intresserat mig för alternativa sätt att baka på och experimenterar med olika rawfoodbakverk 🙂

* Stressa mindre
Stressen – den har verkligen gjort mig sjuk så många gånger. Forskning visar även på att stor mängd stress kan vara en bidragade orsak till bröstcancer… Jag säger INTE att jag orsakat den här bröstcancern själv, men den har fått mig att tänka ett varv till på hur jag lever och behandlar mig själv. För jag har misshandlat mig själv ganska gravt under en längre tid.
Nu är jag snällare mot mig själv och inte så hård mot mig själv. Jag vågar också vara ärlig inför mig själv och min omgivning om vad jag känner att jag orkar med. Jag har begränsningar i min kropp och jag har lärt mig att lyssna till dem.

* Vila
Vila och återhämtning är så oerhört viktigt – det tillåter jag mig själv att göra på ett helt annat sätt än tidigare.

Så när jag idag lyssnade på Food Pharmacys senaste poddavsnitt var det många aha-upplevelser. De intervjuade Dr. Rangan Chatterjee som skrivit boken Hälsobalansen, 4 nycklar till ett bättre liv – hur du vilar, äter, tränar och sover dig till ett friskare liv. En bok jag definitivt vill läsa!
För vi har ju faktiskt ansvar över våra egna liv och kan många gånger hjälpa oss själva till ett bättre mående.
Du kan lyssna på avsnittet här.

Ta hand om Er!
Nu ska jag ge mig själv min välbehövliga sömn – den är en utmaning, men jag hoppas på att det ska bli bättre framöver när kroppen vant sig ännu lite mer vid hormonblockerarna.

Varma kramar Anna

Om att bli med två igen

Det gick bra för juvelen på tandregleringen imorse, 5 minuter sen var det klart 🙂 Hon får helt enkelt ha kvar tandställningen 6 månader till innan de kan gå vidare.

***

Sen hade jag en läkartid på Kirurgen. En tid som jag väntat på. En tid som varit som ett slags mål, för en friskare och helare Anna.

För den ni möter ser ju inte sjuk ut längre. Hon ser ju bara ut som att hon valt att klippa sig i en riktigt kort frisyr. Ingen kan på ytan se vad jag och min kropp gått igenom.
Under ytan och skalet så ser verkligenheten ut så här.
Naturligtvis inget man behöver visa upp för var och en.
Men jag väljer att göra det för att skapa förståelse och ödmjukhet inför allas våra livsöden.

Just nu känner jag mig halv och har hela tiden haft siktet inställt på rekonstruktion.
Det begränsar mig att känna mig så här.
Det begränsar mig för att jag känner mig annorlunda och stympad. Det är en kroppsdel som fattas mig.

Ett bröst för en kvinna i min ålder har ju inte längre en ”funktion” så till vida att jag ska amma ett barn.
Nej, den livsviktiga fuktionen har inte längre brösten för mig.

Men det gör att jag fortfarande känner mig sjuk.
Visst är jag det på ett sätt, men tanken är ju ändå att jag ska komma tillbaka till livet nu.
Då är det viktigt för mig att bli hel igen.
Under våren är det dax. Då ska jag bli med två igen!!
För jag träffade en läkare tillika plastikirurg idag.

Det kommer att bli ett implantat för min del. Det finns inte så mycket att ta utav på min kropp för att göra ett bröst till. Och jag tror inte att jag kan äta upp mig så pass att det skulle vara möjligt…
Så ett expanderimplantat kommer att opereras in, som succesivt kommer att fyllas på, så att huden töjer sig. Därefter gör man ett nytt ingrepp och opererar in ett permanent implantat.
Jag står nu i kö, och kommer förhoppningsvis få göra detta redan i vår!!!

För mig känns det här oerhört viktigt och stort. Det är en milstolpe för mig.

Jag har FULL respekt för att vi alla är olika och tänker olika kring det här. Men det här är MIN kropp och över den bestämmer JAG.

Vill ni läsa mitt inlägg som jag skrev efter masektomin, så hittar ni det på min gamla blogg här.

Frid & kärlek mina vänner,
Till Er Från Mig

Om hur planen ser ut

Köket – hemmets hjärta där vi tillbringar en hel del tid. Där vill jag ha det rent och undanplockat, men visst är det så att de där papprena har en tendens att hamna just i köket..?

T A C K – för all positiv och fin respons jag har fått! Jag blir verkligen så glad och berörd av er värme och omtanke!

Just nu är timmen sen, så det blir inte ett så långt inlägg idag. Vi har en tid på tandregleringen kvart i åtta imorgon bitti för juvelen, så jag måste snart i säng.
Den vackra buketten fick min man av hans farmor i samband med hans födelsedag! Så ljuvligt vacker!!

Ni kanske undrar hur planen för mig ser ut framöver?
Det var så att min sjukskrivning gick ut sen sista januari… men med alla komplikationer som tillstötte, samt annat som hänt i familjen, så hade jag ingen ork. Så jag pratade med min läkare och han sjukskrev mig helt februari ut. Sen ska vi lägga upp en plan för återgång när vi ses den 26 februari.
Då kommer jag att börja på 25%, för jag märker ju att jag inte har alls samma tålamod längre. När något går emot mig har jag väldigt svårt att hantera det. Som i förra veckan när bilen plingade om däcktrycket…
Jag trodde jag skulle få spelet totalt…
Vissa saker undrar man vad själva meningen med dem är? När man liksom tittar upp i skyn och frågar vad jag ska lära mig av detta??
Hur eller hur så löste det sig till slut och vi kunde fortsätta färden ner till Karlskrona för att hjälpa pappa med lite flyttbestyr. Vår lilla farmor, 95 år, har flyttat till ett äldreboende, så det är ju lite att fixa med i lägenheten hon bott i.
Men såååååå nöjd hon är! Som en helt ny person, det kändes gott i hjärtat när vi åkte därifrån.

Livet livet livet – så mycket som kan hända som vi inte vet om. Och nog är det en himla tur tänker jag många gånger.

Ta hand om Er – nu ska jag krypa till sängs här!
Sen ska jag berätta lite om vad jag pysslar med emellanåt – en terapisyssla som passar mig väldans bra och som jag tänkte dela med mig av.

Varma kramar Anna

Om att ha fått bra besked

Bebisfötter… små små alldeles nya bebisfötter… med ett helt liv framför sig.
Ett helt nytt liv som kan vandra fram längs livets vägar och stigar. Livet, som ligger där likt ett vitt oskrivet blad och allt som händer är verkligen helt nytt.

De små fossingarna tillhör ingen mindre än min brorson. Den lille killen som kom till världen precis innan nyår. Så blev familjen helt plötsligt en individ rikare.

Det är en lycka att få säga att jag även blivit faster. Det är stort.
För nu är jag både moster och faster. Och jag är så hjärtinnerligt glad för mina syskonbarn.
Tjejerna som nu börjar bli så stora, men vi har en så himla fin relation. Det är jag så otroligt lycklig för.

Livet som serverat både det ena och det andra på både silverfat och barkbricka.
Ups and downs, himmel och helvete.

Men just nu är jag så fantastiskt glad över de positiva besked jag fått. För häromdagen fick jag brev från Karolinska som meddelade att alla mina värden var normala!! Just de orden ”värdena normala” har en extremt stor betydelse för mig. Sen att jag själv kanske är lite crazy och inte särskilt ”normal”, det är ju en heeeeeelt annan story 😉
Dessutom så var jag på min första årskontroll på bröstradiologin i veckan, och fick besked på plats att allt såg fint ut!!
Det är oerhört stort att få känna glädje i att allt har gått bra så här långt! Just nu tänker jag verkligen ta in det och bara glädjas åt dessa positiva besked.

Så ikväll tänker jag fira med ett glas bubbel här på Kosta Boda Art Hotel, där vi just nu befinner oss för Kick-off med min mans jobb. En oerhörd lyx att få följa med på dessa alltid lika trevliga sammankomster.

Nu lovar jag att jag ska komma igång bättre med bloggandet, för jag har saknat det massor.
Men det har varit ganska mycket på sistone helt enkelt.

Vänner, ha en underbar fredagskväll och helg så återkommer jag med lite bilder från vår resa och en hel radda massa andra saker som jag har lagrat i mitt huvud ett tag 🙂

Varma kramar Anna

Om att presentera mig lite mer


Hej alla fina,

Himmel – T A C K för all fin respons!!!
Så glad jag blir att ni är så många som redan hittat hit 🙂


Sidan är lååååångt ifrån klar – men ibland är det bättre att bara köra!
För jag har ett sådant sug efter att blogga och skriva av mig.

Just nu sitter jag här medans hemmet är tyst, då både maken och dottern sover.
I hallen står väskor packade inför morgondagen.
Det är dax för läkarbesök på Hematologen Karolinska, Stockholm.
Men jag behöver ju aldrig åka ensam, utan har söstra mi med mig.
Även om åren går och det i år är 12 år sedan jag blev sjuk i leukemin, så finns den alltid med mig. De kommer ju alltid kalla mig till läkarbesök eftersom jag är stamcelltransplanterad.
Men jag väljer att leva livet så mycket jag bara kan.
Även om cancer är min största skräck.
För jag är trots allt bara 45 år, men med två cancerdiagnoser i mitt bagage.

MEN.
Nu har ju systrarna blivit fastrar alldeles nyligen, så äääääntligen ska vi träffa den lille prinsen. Det ska verkligen bli helt fantastiskt!

2018 var ett tufft år.
För det är ju sällan saker blir som man har tänkt sig – eller hur?
I lördags var det 1 år sedan jag fick beskedet att jag hade en tumör i mitt vänstra bröst.
Ett bröst som hamnat i nån papperskorg nånstans – för var gör man av ett cancersmittat bröst som man avlägsnat från en kvinnokropp?…

Nästa vecka är det dax för första mammografin efter bröstcancern och behandlingen.
Just nu kan jag inte ta in det, utan måste fokusera på det som händer den här veckan.
Även om den här veckan innebär besök på Karolinska – så är det ”bara” nån timmes läkarbesök.
Det får inte genomsyra alla andra timmar.

Vi får nu möjligheten att umgås igen.
Träffa vår bror, hans sambo och deras lilla mirakel.
Det lilla miraklet som utökat familjen med ännu ett liv att älska.

Så jag samlar ihop mig för läggdax.
Väskorna är packade inför besök i storstaden.
Det blir fint det.

Ta hand om Er och
TACK
– för att ni följer med på min fortsatta resa genom livet.


Varma kramar
Anna


Om ett första inlägg på en alldeles ny blogg

Hej,

Vad skriver man när det känns som att man är helt ny igen?
Vem vet vem jag är nu?


Har du kanske hittat hit via min gamla blogg Ekenäsliv?

Jag har verkligen längtat efter att komma igång med bloggandet igen.
Det är ändå en del av mig på något vis.
En plats där jag kan ventilera det som händer i livet.
Men jag börjar lite light ändå.
Med lite kalasbilder från tidigare idag.
Då vi bjöd på tomatsoppa och hembakt fika.
Mestadels ”nyttig fika”.
För kosten har blivit en stor del av mitt liv.
Jag är noga med vad jag stoppar i mig och det vita sockret undviker jag så gott jag kan.
Nu bakar jag kladdkaka på svarta bönor, hårda cookies på hemmagjort mandelsmör och jordnötskakor sötade med dadlar.
För det finns ju massor av alternativ och det är så spännande att hitta nya vägar.
Alla väljer vi den väg som passar oss själva, eller hur 🙂

Så ett trevande nytt litet inlägg från mig.
Hoppas ni ska trivas här, gamla såväl som nya läsare!! 🙂

Varm kram
Anna