Om att ha fått påfyllning & självhjälp

Måndag, och vårvädret som förra veckan skämde bort oss med, är bokstavligt talat som bortblåst.
Men ja, det var februari och nu är det början på mars, så än har vi en del ruskväder kvar att vänta oss 🙂

Jag började min dag med en rask promenad till sjukhuset. Det är ca 3 km dit så det är skön vardagsmotion att gå fram och tillbaka.
Dagens mission på sjukhuset var att få en påse dropp. Det är ett kalkpreparat som ska stärka min benstomme. Cytostatikan skrämmer ju skiten ur cancercellerna, men skövlar även både två och flera goda celler i sin framfart i kroppen.
Därför stöttar man nu upp mitt skelett med detta dropp, som jag ska få 6-8 gånger med 6 månaders mellanrum. Detta var nummer 2.

Promenaderna är min hjälp till självhjälp. Frisk luft och rörelse hjälper både kropp och själ att må bättre.

Så nu har jag vänt här hemma en stund, fyllt på magen med lunch, och ska nu bege mig till jobbet.
Så jag pälsar på mig igen, fäller upp mitt paraply och traskar iväg.
När jag har slutat ska jag till min bästa frisör och putsa till frisyren som börjar bli en aningens bångstyrig 😉

Ta hand om Er och ha en fortsatt fin måndag!
Varma kramar

Anna



Om att känna sig så välkommen tillbaka

Tänk att komma tillbaka till jobbet efter ett års sjukskrivning och mötas av den här ljuvliga vårbuketten. Sååååå himla fint!

Det är ju det. Jag har så underbart goa kollegor som är så omtänksamma och varma.

Så just det möttes jag av igår. Varma kramar, underbara blombuketten och ”komma-ifatt-prat”. Eller ja, vi har ju haft kontakt hela tiden, men det där att bara känna sig ”vanlig” och ”en-i-gänget” igen är ju så härligt!
Två timmar rasslar ju iväg väldigt fort, så det var mest att hitta min plats igen det handlade om igår.

Sen var det mest hem och vända då jag skulle till sjukhuset och rehabbadet för vattenquigongen.

Fredagskvällen blev en hederlig hemmakväll med lite hämtpizza och filmmys.
Nu är det redan lördagskväll och jag har bakat lite här idag. Knäckebröd, tahinitryffel och granola 🙂

Dax att skapa lite mellostämning med ett glas bubbel och lite matlagning!
Andra chansen ikväll – vilka tror ni går vidare?

Ha en riktigt fin lördagskväll vänner!
Varma kramar Anna

Om att komma tillbaka och att testpodda

Imorgon ringer min väckarklocka liksom många andras…
För imorgon börjar jag jobba igen.
Jag börjar på 25% i två månader för att ta det i ett lagom tempo.
Min klocka ringer dock inte okristligt tidigt för jag har lagt arbetstiden mellan 9-11.
För det är väl inte helt bra det här med sömnen än, men det är ändå bättre än vad det var från början när jag låg klarvaken nätterna igenom.
Idag har jag iaf gjort en väldigt rolig och spännande sak 🙂
Jag har tillsammans med min kurator spelat in ett testpoddavsnitt!!!
Ni förstår, jag har nämligen en dialog med ett läkemedelsföretag om att starta en podd som jag då skulle leda. Helt ny och obruten mark för min del, så det är ju verkligen en utmaning.
Förhoppningsvis gillar de det de hör och vill gå vidare med planerna!
Så håll en tumme för mig är ni gulliga ❤
Det kanske inte är helt enligt regelboken att berätta en sån här sak innan det är klart, men nu känner jag för det. För jag vill visa att det går att komma tillbaka.
Trots käftsmällar gånger många. Trots bakslag och svårtolkade infektioner. Trots att benen svepts undan gång på gång.
Men NU. Nu tänker jag glädjas av minsta lilla glädjeämne.
Nu tänker jag ta vara på L I V E T så mycket jag bara kan.

Är ni med? 🙂

Ta hand om er Vänner!
Nu ska jag sjunka djupt ner i soffan en stund innan läggdax.

Varma kramar Anna




Om att vara lite sugen på vårfärger & dagens läkarbesök

Tack S O L E N för energi du sprider!!!
Nån mer som får lite härliga vårfeelings nu?


Jag hade ett läkarbesök i förmiddags så jag promenerade till sjukhuset. En helt underbar promenad, fick tom knäppa upp jackan och ta av handskarna 🙂
Träffade ”morfardoktorn” – inte undra på att jag gick med lätta steg till sjukhuset idag!
Tog med pappren med alla provsvar från Karolinska för att få ett lite mer mänskligt svar på siffrorna och bokstäverna…
”Helt underbart, allt ser ju helt perfekt ut!”
Att bara få känna att alla provsvar ser bra ut är en sådan L Y C K A för mig! Äntligen 🙂

Vi pratade även om medicinen och dess biverkningar. Jag har ont i mina höfter, vilket är en ganska vanlig biverkning. Kanske ska vi prova ett annat preparat efter ett mindre ingrepp… För jag ska antagligen operera bort livmoder och äggstockar. Låter kanske väldigt drastiskt, men jag vill minimera alla risker jag kan.

Jag kände mig både glad och lättad när jag gick därifrån. Så den sköna promenaden hem gjorde jag till en omväg 🙂

Vi kom även överens om att jag börjar på 25% i två månader, så att jag inte ska känna någon stress utan ta allt i en lugn takt. Kroppen har trots allt varit med om en hel del vid det här laget…
Vardagsrummet… min favoritplats här hemma…
Gillar lugnet och den blå färgskalan här.

Men visst, jag ska erkänna att i takt med att våren gör sin entré blir jag en liiiiiiten smula sugen på att få lite mer vårfeeling här…
Tänker mig att ljusa upp med ljusblått med lite svärta i, för att det inte ska kännas för kallt.
Är ju väääldigt sugen på en ny matta här… en enfärgad. Men mattor är dyrt och vi har ju lite andra roligheter inplanerade så livet går helt klart före 🙂

Så vi får se vart vi landar i… Kanske byter ut några kuddar, byter till ljusare gardiner och tar fram den ljusblå pläden.

Har ni börjat vårstäda och fixa mer vårkänsla i era hem?

Ha en riktigt härlig fortsättning på den här tisdagen!
Varma kramar,
Anna

Om veggomat som fine dining

När det kommer till undersökningar och studier kring mat och kost idag så pekar ju alla på att vi behöver äta mer växtbaserad kost. Både för hälsan och planetens skull.

Men jag tänker inte börja med pekpinnar eller tala om för någon annan vad som är rätt eller fel, det är ju även bevisat att vi behöver njuta mer, både av livet och maten vi äter för att må bättre 🙂

Med tanke på allt som jag nu gått igenom i livet så känns det iaf väldigt naturligt och viktigt för mig att göra mitt allra bästa för mig själv och min hälsa. Och faktum är att jag mår bättre av att äta mer växtbaserat.
Men jag äter fortfarande allt, bara det att jag inte äter kött i den utsträckning som jag kanske gjort tidigare. Ett val jag har gjort helt enkelt.

I lördags lagade vi till en riktig festmåltid som var helt och hållet vegetarisk. Många gånger känns det som att det ska vara kött för att det ska kännas festligt, men det finns verkligen så många bra alternativ.
Receptet kommer från bloggen ”Bara en kaka till” , en urgullig matbloggare från Öland, som jag haft nöjet att träffa ett par gånger 🙂

Kanske sitter du på ett härligt festrecept som är helt vegetariskt? Vore jättekul om du vill dela med dig av det till mig isf 🙂

En annan sak jag måste göra för att må bra är träna, så nu ska jag ta mina ben och gå bort till gymmet för ett härligt energigivande dance aerobics pass 🙂

Ha en fin kväll vänner!
Varma kramar Anna


Om att vilja vända i dörren

Har ni nån gång bara känt känslan att ni vill vända i dörren…?
Så kändes det iaf idag när vi var och tittade på en bostadsrätt… Det var en fyra med två toaletter och balkong, så på pappret lät det ju onekligen väldigt bra. Dessutom såg det fint ut på bilderna.
Men när vi kom dit behövde jag knappt gå runt och titta för den omedelbara känslan var bara så F E L.
Å det går verkligen att ta fina bilder fast hemmet inte är så


Så vi åkte vidare och gjorde lite ärenden istället, som att provköra en Audi e-tron (WOW, vilken bil!!! – kanske i nästa liv ;-)) köpa ljus på IKEA, handla lite på ICA och ta en fika på stan.

Nu har jag tänt massa ljus efter att jag typ har Konmariat klart här hemma! En väldigt härlig känsla som infinner sig när man strukturerat upp sitt hem 🙂

Ikväll blir det vegetarisk meny här. Tänkte mixa ihop en grönkålspesto (grönkål, soltorkade tomater, cashewnötter, vitlök, salt, peppar) till lite förtugg.
Sen blir det ugnsbakad rotselleri med jordärtskockspuré och svamp till middag. Receptet hittade jag här, hos Bara en kaka till.

Ha en fin kväll!
Varma kramar Anna

Om att ha blivit inspirerad

En juvels rum…
Tonåring och med en fot på väg in i vuxenlivet och den andra lite halvt kvar i barnets…

Hennes rum är ju hennes oas och plats för avkoppling och vila. Det hade så klart varit önskvärt med ett lite större rum så hon hade kunnat ha plats för nån mindre soffa, men man har ju de förutsättningar man har 🙂 För de hänger ju här och då hamnar de ofta med alla kompisar i hennes säng…
Funderar en hel del på hur man skulle kunna lösa det, men de störs ju inte av det, det är ju mer jag som känner att det är hennes säng och inte en soffa…
Hur eller hur så hade vi ju några helt UNDERBARA dagar i storstaden. Vi åkte upp allihop i lördags, sen åkte papporna (dvs min man och min systers man) och min stora systerdotter hem i söndags.
Så söstra mi och jag var kvar med de andra två töserna hos moster I.
Vi har bebisgosat med lillkusinen och umgåtts med familjen.

Sen har vi haft så härligt tjejhäng hos moster I ❤
Vi har liksom fått båda delar med både shopping och kulturliv. I måndags spenderade vi hela eftermiddagen på Fotografiska. De visar den helt magiska utställningen Wonderland av Kirsty Mitchell
Den visas bara tom den 3 mars, så SKYNDA er dit ni som kan!! Jag lovar er en helt förtrollande upplevelse.
Bilderna skapade hon i sitt sorgearbete när hennes mamma gick bort i en hjärntumör
Tillbaka till ytligheterna då…
Jag älskar verkligen Zara Home!! Där finns så mycket vackert och ger massor av inspiration. Även HM Home butikerna i Stockholm är såååå fina!
Jag är en sucker för hotellstilen. Det klädda, sofistikerade och vackra.

Bädda med två täcken så får man den där mysiga inbjudande känslan… Å blått är ju min favoritkulörall times 🙂
Så olika nyanser av blått, många kuddar och dubbla täcken… Å mässingen som ger en varmare känsla till.

Idag skulle jag nästan kunna tillbringa dagen i sängen… Var helt elektrisk när jag skulle lägga mig igår… Så var tvungen att ta en tablett (dopamin) för krypningarna i kroppen innan jag kom till ro vid två halv tre… Så jag känner mig ganska loj idag, brukar bara ta de tabletterna i nödfall av just den anledningen…

Men nu ska jag städa av här, med lite hjälp av min skatt.
Ta hand om Er och ha en fin torsdag!

Varma kramar
Anna

Om att vara tonårsmamma

Tonår, pubertet, hormoner & humör – hur hanterar man egentligen alla sina egna känslor när ens barn är på väg in i ”förvuxenlivet”?

Jag är så innerligt tacksam för att vi än så länge har en tös som inte revolterar kapitalt hemma hos oss. Men hade hon gjort det hade vi naturligtvis fått lära oss att hantera det på bästa sätt.
Det låter ju ganska förmätet att våran tjej skulle vara perfekt – men så är det ju för alla föräldrar, våra barn är ju ganska felfria i våra föräldraögon.

När jag flyttade hemifrån var jag precis 20 fyllda. Jag flyttade för att studera till förskolepedagog. Ett yrke som jag utövade en tid, men sen fann en annan bana. Idag skulle mitt immunförsvar slå bakut av att jobba på en förskola, så jag siktar på något annat när jag byter karriär (med tanke på min bucketlist :))

Eftersom jag studerade till förskollärare & fritidspedagog läste jag om barn och ungdomars utvecklingspsykologi. Något jag haft väldigt stor nytta av i livet men även som mamma.
Jag har alltid varit intresserad av psykologi och livets utvecklingsfaser. Trotsfaser kommer ju med ca tre års intervaller och då är det ju bra att vara beredd på vad som kan komma att ske med sitt eget barn.
Sen är man ju SÄLLAN särskilt pedagogisk som förälder, då sätter ju alltid hjärtekänslorna in.
Men jag har alltid haft i bakhuvudet som ett mantra att trots är utveckling.
Tonårsmamma – en tid då ens barn naturligt ska frigöra sig från mamma och pappa. Något som jag finner oerhört smärtsamt emellanåt eftersom vi haft navelsträngen virad två varv flätade runt oss likt en kokong.
Jag erkänner att jag tycker att det känns jobbigt och att det emellanåt är smärtsamt. Fast jag vet att det är det mest naturliga i världen.
Men jag har ju varit van vid att min juvel velat sitta näranära i soffan om kvällarna och att jag alltid kommit på första plats. Men nu vill hon chatta med kompisar och stänga in sig på rummet om kvällarna. Så klart.

Men vi pratar om det. Jag säger hur jag känner, men poängterar att jag förstår att det är så det ska vara. Det är det finaste av allt – att vi kan prata om allt på ett helt naturligt sätt.
Hon växer och blir äldre och klarar mer och mer själv. Något som vi naturligtvis uppmuntrar och uppskattar.
En del av livets gång helt enkelt❤

Jag tänker att jag inte är själv om de här känslorna – hur ser era erfarenheter ut?

Take care!
Kramar,
Anna


Om Konmari-metoden

Konmari-metoden: Den går som värsta hipen över världen just nu.
Men kanske är det så att efter en längre tids högkonjuktur och masskonsumtion behöver vi se över våra hem och mängden saker vi äger?
Bara en reflektion från min sida, men kanske ligger det något i det?

Personligen har jag alltid varit vän av struktur, ordning och reda, men sen jag verkligen gick in för det här med att Konmaria vårt hem så har jag skapat mer ”luft” i vår förvaring. Det blir dessutom betydligt mer överskådligt.

Det här med att organisera är lite som terapi för mig – så jag har tagit det i etapper. Garderoberna är klara och i veckan tog jag itu med lådorna i hallen.

Jag plockade ut allt från aktuell låda, organiserade det och sorterade bort sådant som vi inte längre behövde.
Sen har ju det stora varuhuset länge varit fantastiska på just det här med att förvara smart! Så det finns ju anpassade förvaringsinsatser till deras möbler.
Verktygslådan blev mer överskådlig och lätthanterade när sakerna sorterades i mindre lådor i lådan.
Sladd- och kontaktlådan blev också mer överskådlig.
Sen att jag inte förstår varför vi har så herrans massa sladdar, ja det är ju en annan femma 😉
Men min man gillar nämligen devisen ”kan vara bra att ha” 🙂

Att verkligen noggrant rensa, organisera och strukturera upp sitt hem tar tid. Vi påbörjade ju en gigantisk rensningsprocess när vi bestämde oss för att sälja huset, den processen har sedan fortsatt det senaste året i lägenheten. Nu börjar jag känna att vi är i land.
MEN, att rensa i sitt hem är en alltid pågående process. Lägger man av så tenderar prylbergen att eskalera. Jag ser till att alltid göra mig av med förpackningar och dylikt som bara tar plats så fort som möjligt. Ska visa er hur vi löst återvinningen hemma hos oss i ett senare inlägg 🙂

Gillar ni att rensa?
Är det nån mer som inspirerats av Konmari-metoden?

Ha en fin söndag & Ta hand om Er!
Varma kramar Anna

Om att ha en bucketlist


Yaaaay – Nu är vi på väg!!! 🙂

***

Bucketlist – en lista över aktiviteter som en person önskar göra före sin död (wikipedia)

Ja, kanske låter det en smula spooky när man knappar ner beskrivningen så här svart på vitt, men kanske samtidigt inte så fel ändå?

Jag tänkte dela med mig av min Bucketlist:

# P A R I S – Alltid velat åka dit och efter påsk ska drömmen gå i uppfyllelse!! Lilla trion packar väskorna och drar till vackra Paris.

# S K R I V A B O K – I många herrans år har jag sagt till några som står mig nära att jag vill skriva en bok. Men så hörde jag att om man uttalar sina drömmar högt så gör man mer slag i saken. Så jag jobbar på. Kapitlen blir fler och fler i mina mappar och målet är att vara klar i vår. Sen hoppas jag få tag på ett bra förlag som vill ge ut den. Har faktiskt fått en del positiv feeedback redan 🙂

# N E W Y O R K – En annan metropol jag drömmer om att besöka. Och faktum är att 2020 ska vi åka dit. Vi har sparat i många år nu för det har vi satt upp som ett långsiktigt mål. Tror vi bestämde det när duvan fyllde 10, att när hon fyller 15 ska vi åka till NY 🙂

# B Y T A K A R R I Ä R – Jag har väääärldens bästa kollegor, men jag vill verkligen göra något annat rent yrkesmässigt i mitt liv. Jag vill så gärna att det jag jobbar med ska kännas mer som ett kall än ett jobb jag MÅSTA gå till varje dag. Denna punkt jobbar jag på och hoppas jag finner en lösning inom en relativt snar framtid.

# F A M I L J R E S A – Att göra ett äventyr tillsammans med hela stora familjen. Tänk att även detta ska gå i uppfyllelse! För när det kändes ganska tungt när mamma opererades innan nyår bestämde vi att vi behöver något att se fram emot. Så vi åker allihop, mamma & pappa, mina syskon med familjer till Kroatien i slutet på maj.

Jag är ingen tjej som vill hoppa fallskärm, bestiga berg eller djuphavsdyka. Jag känner väl att jag haft nog av gastkramande upplevelser i livet.
Jag vill göra saker som får själen att dansa, hjärtat att slå och sinnet harmoniskt.
Jag vill uppleva och dela minnen med mina nära och kära.
För det är ju dagarna vi levt som vi minns ❤

Har Du en bucketlist? Vill du dela den med mig?

Varma kramar Anna ❤