Om att vara på sluttampen

Knyta ihop säcken…
Vara på sluttampen…
In i kaklet…

Kör så det ryker…

Att sikta mållinjen och känna att man snart ska gå i mål.
Jag har stämplat ut från jobbet och tagit helg. Jobbade 12 timmar igår, så kände att jag med gott samvete stämplade ut tidigt idag.
Nu kör jag in i kaklet och siktar på att slutföra mitt bokprojekt i helgen. Eventuellt sitter jag uppe halva natten tills jag blir klar 😉

Att sätta upp mål och dessutom sätta en deadline för sig själv gör att det faktiskt blir klart och gjort. För det finns ju saker som vi drömmer om att göra, men om vi inte avsätter tid, energi och j-lar anamma för det blir det ju inget mer än just… något man drömmer om.

Mitt bokprojket är något jag velat göra och drömt om i herrans massa år!!
Iom att jag jobbar med Juniorledarskapsakademin på mitt jobb har jag fått ta del av massor av klokskap, en av dem var att just sätta en deadline för mål som man har. Annars tenderar det till att bli ett luftslott. Och det vill inte jag.

Resan till Thailand i vintras var en riktig drömresa, och jag tror att bilden talar för sig själv.

Nu dyker jag ner i min skrivbubbla igen!
Kärlek och kramar,
Anna

Om en bättre dag

Tisdag och en ny dag…
Vissa dagar tappar jag det…
Och då kan nästa dag förhoppningsvis bara bli bättre, eller hur?

Så, idag.
Lunch ute på en bänk vid Kattrumpan med en vän. En själsfrände. En ovärderlig vän.
T A C K och L O V för värme så att man kan SES!!!
Tror det är oerhört viktigt nu, för jag börjar få abstinens…
Men jag längtar även innerligt efter att kunna kramas hårt hårt med nära och kära.
Lyckliga mig som har både man och dotter som jag kan pussa och krama.

Till Er som inte har det skickar jag massor av kärlek och kramar genom luften ❤

Nu ska jag fortsätta i min skrivbubbla…
När jag vaknar på söndag ska jag vara klar, så är det bara med det! 🙂

Ha en fin kväll alla fina
Varma kramar,
Anna

Om när man tappar det…

Jag bekymrad

B E K Y M R A D . . .
Så kan man sammanfatta denna dag.
Bekymrad över vad det är för knölar i mina armhålor.
Bekymrad över varför det gör ont.

Jag tappade det…
Tappade fotfästet och mig själv.
Vad är det som händer… och varför?

Ringde min fina fina sköterska på bröstmottagningen.
Är det svullna lymfkörtlar till följd av hård träning?
Eller är knölarna något annat… är det… är det cancer?
Ibland är google bra, ibland inte… Svaren är ju alltid korrekta, men det är väl hur man tar emot informationen ibland…
Och just nu känner jag mig lite skör.

Sköterskan pratade med läkaren och ringde tillbaka efter någon timme.
Tyckte inte jag ska oroa mig, avvakta och se om det går över.
Det kommer sällan något på bägge sidor samtidigt…

Jag tappade det…
Tårarna kom.
Anna, får du tvärpanik och det inte gått över, hör av dig om en vecka igen.
Vi finns här.

V Ä R M E O M T A N K E Ö D M J U K H E T

Tacksam för snabbt svar.
Tacksam för omtanken.
Tacksam för förståelsen.
Tacksam för värmen.
Tacksam.

Gick en runda och rensade huvudet i blåsten.
Pratade med mamma och kollegavännen ❤
La ut ett klipp på Instagram.
Tack för kärleksfloden som vällde in, T A C K ❤

Ibland tappar man det.
Det är ok.
Jag har kärlek, jag har värme, jag har omtanke, jag har närhet.
Så jag landar mjukt när jag tappar det.

Vi puss

Med K Ä R L E K,
Anna

Om livslust och förgivettagande…

U N D E R B A R T V A C K R A V Å R ! ! !

Äppelblom, sjungande fåglar och en himmel som är helt förunderligt blå.
Solen värmer och grönskan är totalt överväldigande.

Känslan att jobba med kroppen och att kunna göra det berör mig.
Det är inget som jag tar för givet, så jag blir GLAD, LYCKLIG och känner att jag LEVER!

De vita lakanen fladdrar i vinden…
Doften av rent och känslan av renbäddat gör mig lycklig…

Det är något vackert med tvätt som hänger på tork en solvarm dag i maj.
Jag kommer på mig själv med att njuta av titta på lakanen som fladdrar till…

Vi sitter ute och äter blåbärssallad (receptet hittar du här) till lunch.
Det är en magisk dag.
Tänk va ljuvligt det är att kunna sitta ute och äta en härlig sallad till lunch, med nära som man älskar högt.
Jag känner den där känslan av L I V E T i mig.
Jag lever och det är inget som jag tar för givet.

Antingen kan man gå genom livet och fokusera på tistlar och ogräs…
Eller så fokuserar man på kryddor som gror och värmen som lagras i stenterassen.

Man kan gå genom livet och störa sig på vad andra gör eller inte gör.
Eller så kan man tänka att det är underbart att vi alla är olika och att det berikar världen.

Man kan gå genom livet och vara bitter över saker som hänt förut och innan Nu.
Eller så kan man dra lärdom av motgångarna och fokusera på det som ÄR.

Det är M I T T val.
Och det här är MITT LIV.
Det som har hänt har format mig, men jag ÄR inte det jag gått igenom.
Jag är fortfarande en människa, en person – med enorm lust till livet!
Och det är bara vi själva som kan ansvara för hur vi vill leva, eller hur vi vill att saker som händer ska påverka oss.

Jag vill LEVA här och nu – men det är inget som jag tar för givet.

Vad väljer DU?
Hur vill DU leva ditt liv?

Med kärlek,
Anna

Om Annas “Hitte-på-sallad”

Sallad

När solen värmer och himlen äär blå…. – nog är det skönt att L E V A då? 🙂
Dessutom vill man kanske inte ägna timmavis åt att laga mat eller ställa till med långkok…
Som soldyrkare vill jag gärna vistas utomhus då, ladda med D-vitamin och känna hur kropp och själ bara kopplar av…

Vi har varit hos svärmor och hennes man två dagar och hjälpt till att rensa och åka till tippen med lite grejer. He he, kan ni tänka att de vågade släppa på mig 😉
Jag går ju typ under “Släng-utan-mercy-Anna” 😉

Igår hittade jag på en egen variant av matigare sallad. Eftersom ni var några som undrade på Instagram, vad det var i den, så kommer här ett slags recept.

Annas hitte-på-sallad

Korngryn - koka till 2 port 
räcker till en sallad för 4 pers)
2 paket halloumi - skiva upp och stek
Rosta solroskärnor i en torr stekpanna

Häll ut en valfri påse glandad grönsallad på ett fat.
Skär 3/4 gurka i valfri form
Vattenmelon i tärningar
Svarta bönor - skölj av och strössla över salladen
Sultanrussin strö över

Lägg halloumin på salladen
Fördela över det svala korngrynet

Vinägrett:
ca 3 msk Olivolja
Skal och saften av 1 lime
1 pressad vitlöksklyfta
Lite mer än en tsk honumg
Salt och peppar

Häll vinägretten över salladen.
Strössla över de rostade solroskärnorna.

Ät och njut!!

Idag har jag gjort fermenterad vitkål, så den är klar om 1-2 veckor 🙂
Brukar ni göra syrade grönsaker?
Väldans bra för magen ju! 🙂

Nu ska jag skriva lite till, hinner inte klart till imorgon som jag hade hoppats på, men deadline är sista maj så nästa lördag SKA jag vara klar!

Ha en fortsatt fin L Ö R D A G vänner!
Varma kramar Anna

Om Hej Livet i guldgula rapsfält!

Alltså…. H A L L Å L I V E T ! ! !

Hur H Ä R L I G T vackert är det inte överallt nu?
Det gröna är grönare än grönt.
Det gula gulare än gult.
Himlen är blåare än blått…

Och idag… Inte ett moln, så långt ögat kunde nå…
Vilken dag!

Vi har varit hos svärmor och hennes man och hjälpt dem att rensa lite.
Varit på tippen och slängt några rundor… På riktigt, jag älskar det!!! 🙂
Jag vet, jag är kanske inte riktigt normal, men det är något med att slänga saker som gjort sitt och skall omvandlas till något annat * ha ha ha *

På vägen dit passerade vi dessa galet guldgula rapsfält…

När alla hjälps åt…
Hur härligt är inte det?
Det är verkligen det finaste som finns. Att kunna hjälpas åt och känna i
hela själen och hjärtat hur lyckligt lottad man är…

Ja, livet må servera citroner ibland, men tillsätt en gnutta socker och du har den
godaste av lemonader…
Vi kan välja hörrni.
Välja bittersura citroner och gegga ner oss i ett surt träsk…

Eller välja L I V E T med sött & salt.
Med kärlek och värme.
Med ups & downs.

Men idag – idag har jag dansat på tippen, så min fina juvel undrade vad det
var med hennes mamma * ha ha ha* 🙂
Suttit i varma kvällssolen och skålat i Cava.
Tagit kort bland guldgula rapsfält.
Ätit grillat och slängt schacktmassa.

Jag är bara SÅ glad att jag FÅR LEVA och känna att jag gör det!!
Men det är också för att JAG VÄLJER att göra det ❤

Med K Ä R L E K,
Anna

Om solrosor och skrivflow

Solrosor

Det är sena sena natten när jag kryper ner i sängen.
Midnattstimmen har passerat och jag tassar tyst in i sovrummet och
kryper ner bredvid min sovande man. Han rör inte en fena så jag vet att han sover djupt.

Av alla råd jag lyssnat till när det kommer till skrivande så handlar det om ATT göra det. Skrivkramp kan man få, men oftast handlar det om att när man väl sätter sig för att skriva så kommer det liksom till en. Och när jag nu avsatt den här tiden för att skriva vore det ju väldigt dumt om jag “slösade” bort tiden med att hitta på saker som ska göras.

Det är en hel del material som jag sparat genom åren som jag går igenom och sedan slänger. Det är inte hälsosamt att spara gamla minnen som inte bringar någon större lycka i livet. På sätt och vis blir jag berörd, men samtidigt blir jag även lättad att allt det är över.
Händelser i livet påverkar en, men det är bara vi själva som kan välja HUR de ska påverka våra liv framöver.

När jag skrivit en hel dag behöver jag ut och hämta luft. Idag blev det en tur bort till blomsterbutiken där jag skulle köpa ett grönt palettblad.
Å där på disken lös dessa ljuvligt hoppingivande solrosor! Jag kunde verkligen inte låta bli att köpa några stycken. Dessutom hade jag som ursäkt att de var till min man, som hade namnsdag igår 😉 Han blev såååååååå glad 🙂
Lite göööööölligt är det väl ändå 😉

Frid och balansplats

Sen är det lite tröst med.
För i detta nu skulle vi ju typ landa i New York.
Städernas stad.
Metropolernas metropol.
Pulsernas puls.

Next year, eller nått.

Nåväl. Våren och solen är på väg. Jag har värsta skrivflowet och på torsdag har dottern visst fått för sig att hon ska bada nere i Ekenäs. Ha ha, jag tror vi andra tittar på 😉

Take care. Håll ut. Kärlek, Värme och Kramar
Anna

PS: har ni hört den här låten? Sååå bra! Å framförallt så finns det en fantastisk story bakom produktionen av den.

Om “skrivester” och “göra-om-klåda”

Alla distraktioner är bortplockade.
Skrivbordet är tomt så inget kan distrahera mig.
Telefonen är på ljudlöst och ligger en bit bort.
Ingen tvätt i maskinen.
Diskmaskinen tömd.
Sängarna bäddade.

Inget som pockar på min uppmärksamhet eller “måsten” som jag får för mig ska göras.

Jag har skrivester och min deadline är siste maj.
För jag har bestämt mig nu.
Då ska hela historien vara ute ur mitt system.
Livets katastrofer och diverse småbränder däremellan, typ.

Varför deadline, tänker du kanske nu?

För att om man verkligen vill ha saker klara är det bra att sätta upp mål och deadlines för sig själv. Visst, man kan svika sig själv, men när jag berättar om det känns det ju jobbigare att tala om att jag inte klarade det.
För att nå mål skapar energi, målmedvetenhet och drivkraft.
Men framförallt GLÄDJE att nå dit man önskar och vill.

Vart det tar mig har jag ingen aning om.
Det handlar enkom om min inre frid.

Lite i kombination med denna skrivester har jag “göra-om-klåda” – den liksom attackerade när vi insåg att New York resan inte skulle bli av… För nu skulle väskorna vara redo att packas… men de står ju där i källaren utan destination.

Det började med sovrummen… Nu börjar de bli klara. Förutom att ingen av oss har någon sänggavel då;) För igår sålde vi även vår! Den var jättefin, men vi har haft den i tio år, så jag hade helt sonika tröttnat.
Den nya kudden från Classic Collecion kom i förra veckan, och den är precis så fin som den såg ut på bild.

Hur är det med er i dessa tider?
Känner ni att ni har mer tid över, eller är det som vanligt?

Ta hand om Er vänner!
Nu ska jag fortsätta med min skrivester 🙂

Varma kramar Anna

Om syrener och skrivsemester

Söndagkväll…
Syrenbuketten sprider en magisk doft i vårt kök…
Kvistarna kommer från svärmors trädgård, där syendoften möter en bara man hoppar ur bilen… där är som ett hav av ljuvligt doftande syrener.

Imorgon ska jag sätta mig vid min arbetsplats här hemma, men inte för att stämpla in och jobba i vanlig ordning. Nej, jag ska slutföra mitt skrivprojekt. Så den kommande veckans kompledighet är alltså S K R I V S E M E S T E R. Jag tänker att vi nog alldeles för sällan tar ledigt av andra orsaker än att vi ska GÖRA något. Och jag ska ju göra något, men faktiskt bara för min skull. Låter kanske egocentriskt…. men det här är något som jag velat så länge, men skjutit på… av randiga skäl och rutiga orsaker (som fina M med röda tofflorna sa ❤)

Så till doften av syren har jag alltså skrivsemester den kommande veckan.
Å jag tar gladeligen emot all pepp och påhejande jag kan få 🙂

Ta hand om Er vänner!
Varma kramar Anna

Om bananbröd till helgfikat

Innehåller reklamlänkar

Dra in ett djuuuupt andetag och känn doften av nybakat…
En härlig doft av bananbröd sprider sig här hemma.

Jag tränar nästan varje dag, för jag ÄLSKAR det :), och i och med det blir jag VÄLDIGT hungring och sugen på saker. Men kroppen vill ha bra saker. Det är som att hela min kropp ler inifrån när jag äter färgglada sallader och dricker nyttiga smoothies.

Sötsaker då..? Mest äter jag då choklad från Johannas (inte reklam – bara jag som tipsar om Kalmars bästa chokladtillverkare och fikaställe) nedanför knuten här i stan.
Man kan nog säga att vi är riktigt bra kunder där;-)

Idag var jag sugen på att baka och slog upp bananbröd i boken Made by Marys gröna frukost. Och det är så gott så det kan man lika gärna äta som fikabröd 🙂 Det är GALET bra pris på den boken nu, så passa på 🙂

Vill ni ha receptet? Ok då 🙂

B A N A N B R Ö D

Ingredienser:
3 mindre riktigt mogna bananer (använd en till dekorering)
2 ägg
50 g smör
0,5 dl ljus sirap
2 dl havregryn
3 dl vetemjöl
2,5 tsk bakpulver 
0,5 tsk salt
2 tsk kanel
50 g pecannötter

Gör så här;
1. Sätt ugnen på 160 grader varmluft. Täck en brödform, ca 
1,5 l med bakplåtspapper.
2. Blanda de torra ingredienserna, utom nötterna, i en 
stor skål.
3. Smält smöret och mosa bananerna med en gaffel.
4. Blanda samman bananer, smör, ägg och sirap noga för hand. 
5. Blanda ner bananblandningen i de torra ingredienserna.
6. Tillsätt pecannötterna.
7. Dela bananen på längden och dekorera med den, tryck ner 
den något. 
8. Grädda mitt i ugnen 80-85 minuter (beroende på ugn, 
i min tog det bara 55 minuter) Kontrollera med en sticka 
så att den inte blir kladdig. Ta ut och låt svalna på galler.
9. Sist men inte minst! N J U T!!!

Så långt det bara går använder jag ekologiska varor. Det känns absolut bäst, jag menar det ska ju in i kroppen och vi har bara en kropp att vara rädda om.

Har även köpt klassiska rostfria bunkar att blanda i. Sådana håller ju en livstid och jag passade på när Cervera hade rabatt, köpte en 3 liter här och en 5 liter här.

Nähä mina vänner… Nu är det dax att njuta av det goda bakverket 🙂
Vad hittar ni på denna lördag?

Varma kramar Anna