Om att ha dukat till Ironmanmiddag

Det förstår ju alla, att om man ska heja på en Ironmantävlig,
måste man ha mat i magen, det är sen gammalt 😉

Jag hade i bakhuvudet att makens farmor önskade smaka på “min” fisksoppa,
så den fick det bli.
Så skönt när man inte behöver fundera på vad man ska bjuda på 🙂

Och äter gör vi ju både med öga och gom, så det var riktigt roligt att pyssla med dukningen lite. Ni vet så där som det brukat vara!
Känner liksom vågen av lättnad inom mig när jag kan fundera på vilka servetter jag ska duka med, istället för att våndas inför nästa behandling…

Jag plockar fram ljus och ställer en blomma på bordet…
Nynnar lite för mig själv och drar med handen över det lena träet på Y-stolarna…
Försäkringen gjorde iaf att vi kunde köpa de dyrgriparna.
Tack och lov för försäkring ändå, det underlättar ju när man blir sjuk.
Man blir inte frisk av pengar, men man kan åtminstone sätta guldkant
på ett oroligt liv.

Jag hackar grönsaker och spelar musik.
Fullkomligen älskar låten Can’t stop this feeling med Justin Timberlake
https://www.youtube.com/watch?v=ru0K8uYEZWw
Helt plötsligt får jag feeling och börjar dansa i köket.
Sjunger med och svänger runt.
Och ibland kan det hända att jag delar med mig av mina galenskaper
i mina stories på instagram 😉

Lite så är jag.
Det är djup, allvar och svårigheter för att i nästa stund bejaka livet
till fullo sjungades i högan sky till “gladpop” 🙂

Ha en fantastiskt fin måndag!
Jag ska få påfyllning av kalk idag, nr 2.
Allt för att bygga upp igen efter cellgifternas framfart.

Take care!
Varma kramar Anna

🤍

Om att ha haft kylskåpsstädning

Ni som hängt med mig genom åren vet att jag gillar att ha det rent.
Ok, lite in absurdum ibland kanske * ha ha ha *
Jag vet att jag inte kan kategoriseras som en “normalsvensson”
när det kommer till att städa och hålla ordning, men hey – vet ni vad,
D E T B J U D E R J A G P Å!! 🙂 * S K R A T T *

Till viss del beror det på att jag spenderat mer tid på sjukhus än de flesta andra,
samt att jag i perioder inte fått ta in matkassar hemma utan att
sprita av allt jag handlat.
Även om det har gått massor av år sedan dess så har det satt sina spår.
Och i rötmånadstider är jag allt lite extra försiktig.
Jag är väldigt mån om att få må så bra jag kan och inte riskera att min mage strejkar pga att jag varit oförsiktig med något.
S Å.

Nu återgår vi till att se det här med lite glimten i ögat,
och att det här är ett ganska så typiskt beteende hos mig.
Om jag har lite tid över, ja då städar jag 😉


Här kommer lite tips från städcoachen:

  • Kylen är ett ställe där det lätt kan samlas bakterier
    så var noga med att hålla rent i era kylskåp
  • Plocka ut sakerna på en hylla i taget och diska av hyllplanet i diskmedel och hett vatten.
  • Passa på att gå igenom allt innan du stoppar tillbaka det i kylen.
    Släng sådant som uppenbart är dåligt.
    M E N – Kom ihåg!, bara för att datummärkningen säger att bäst-före-datum är passerat så betyder inte det att varan är dålig. SMAKA & LUKTA!
  • Samla ihop saker efter kategori i kylen.
    Ha små plastlådor för ostar, marmelader, senaper, majonäs osv.
  • Dela även upp frukt- och grönsakslådorna i mindre lådor.
    Då får du bättre överblick och riskerar inte att något ligger
    under något annat och typ ruttnar…
    Jag använder mig av IKEAS serie Variera för att skapa ordning i kyl och köksskåp.
  • Potatis, lök och rotfrukter mår bra av att ligga i papper. Jag klipper helt enkelt bara av papperspåsar som jag sätter i rotfruktslådan.
  • Vissa ytor torkar jag med ytsprit, men vi vet idag att bakterier dör precis lika bra av att torka med diskmedel och en ren fuktad trasa.
  • Vi bor nära flera mataffärer, därför behöver vi inte ha ett lager av matvaror hemma.
    Vi handlar efter behov, med andra ord, vi “bunkrar” inte upp.
  • Ät upp resterna! En kväll i veckan kan man skippa att laga middag och istället äta upp de rester som blivit över efter veckans middagar.
  • Skriv upp på handlalistan det som du ser är slut och behöver kompletteras med.

Städa ur kylen – det blev denna söndags förmiddagssyssla.
Nu bakar juvelen och jag tänkte få med mig maken på en promenad.
Idag har jag vilodag från gymmet, men jag måste röra på mig på något sätt varje dag 🙂

Vet att mina städtips varit uppskattade förut.
Så jag hoppas att ni gillar det här med 🙂
Vad säger ni, är det något som ni gillar att läsa?

Ha en fortsatt fin söndag!!
Varma kramar Anna

Om att ha Ironman i stan

Det är galen stämning i stan just nu!! 🙂
Det är I R O N M A N och verkligen V Ä R S T A folkfesten!!!
Alla går man ur huse för att heja!!
När starten går kl.07.00 myllrar det av människor preciiiis överallt.
Många av dem med en hel massa nerver kan jag tänka mig.
Antingen de som står och väntar på startskotet eller alla vi som känner
någon som ska genomföra loppet.

Morgonen var nästan lite magisk!
Väderförhållandena typ de ultimata för de tävlande.
Igår blåste det som bara den och det är ju läskigt i simningen.
Ett år blåste det så att måååånga fick avbryta i simningen för att de blev sjösjuka…

Vattnet liksom kokar när alla kommer simmandes…

När det var dax för de första att byta till cykel gick jag till gymmet och körde både dans och styrka. Så nu är jag endorfinkickad med 😉
Har förberett för tidig middag här för min mans farmor, svärfars flickvän (vad i hela friden säger man i den åldern egentligen * ha ha ha*)
Sen ska vi ut och heja på i löpningen och ta emot svärfar vid målgången!

Det är en helt galen tävling, men stämningen måste vara det som driver dem alla framåt. För jag lovar er, alla klappar, hejar, tjoar och är så glada!

Här är ett litet filmklipp på när svärfar kommer cyklandes!
18 mil på cykel liksom.
How crazy?!?? 🙂

Om att vara redo för helg

Det är sen torsdag och jag ska snart gå och lägga huvudet
på kudden och sluta de blå…

Å apropå det där med kudde och nattsömn så sover jag
numer mycket bättre * peppar peppar *
Min egen teori är att jag är väldigt fysiskt aktiv i kombination med jobb, vilket gör att jag är trött både fysiskt och mentalt.
Samt att kroppen nu börjar “vänja” sig vid den antihormonella behandlingen, för nu har jag ätit dem i ett år! Bara nio kvar….
Det här med en god natts sömn är så oerhört viktigt för mig.
Sömnlösa nätter som den grymmaste tortyr.
Jag funkar verkligen inte utan sömn.

Tabletterna jag fick av morfardoktorn i början av sommaren
har jag använt väldigt sparsamt, men de var ovärderliga då.

Så det är en skön känsla att gå till sängs och möta fredagen imorgon.
Ta helg och vara redo för fredagsmys med familjen.
Familjen som nu är komplett igen då juvelen kom hem idag igen.
Hon har varit hos mormor och morfar med sin kusin ett par dagar och myst.

Så vi gläntar på dörren och planerar för en härlig helg.
Kalmar sjuder av Ironmanyra och vi ska så klart kolla då min svärfar ska köra för femte gången (tror jag det är..?) 🙂

~ Vad har ni för planer för helgen? ~

Så med en bild på en port nånstans i Paris gläntar vi på dörren till helgen.
Det är verkligen fint så.

V.a.r.m K.r.a.m
A.n.n.a

🤍

Om “Varför Konmari”? Del 1

~ K O N M A R I ~

Varför valde jag Konmari egentligen?

Det är ju ingen hemlighet att jag är en S T O R vän av ordning och struktur.
Jag går verkligen igång på att organisera och strukturera.
Dessutom gillar jag att rensa och skapa “space” i hemmet.

Men ibland kan det vara svårt att rensa strukturerat.
Det är så lätt att “vara lite överallt” och rensa lite här och var.
Eller så är det mer brandkårsutryckningar när saker helt enkelt inte får plats.

Sen vi flyttade har vi heller inte i närheten av allt det förvaringsutrymme som vi hade i huset. Där hade vi en hel källare, kattvindar, ett stooort garage samt en bod….
Ja, ni fattar säkert att det fanns en del prylar att gå igenom när vi hade skrivit på papprena om försäljningen av huset.

Redan då började den S T O R A utrensningen. Där och då hade jag inte riktigt koll på Konmari-metoden. Men jag vet att jag verkligen kände efter att det var sååååå många saker som vi verkligen inte behövde.

Så flyttade vi och jag insåg att vi hade fortfarande för mycket saker för vårt nya hem.
Efter ytterligare ett tags rensande kom jag i kontakt med Konmari. Jag hade läst om metoden hos olika bloggar och precis innan hypen hakade jag på. Jag såg programmen på Netflix och läste hennes bok. Sen gick jag även med i en grupp på Facebook, där får man råd av varandra, vilket är super!

Så, nu erbjöds alltså en metod att rensa som verkligen ställde saker på sin spets, samt gav råd om hur man förvarar saker för allra bästa överskådlighet.
Jag känner att efter allt som hänt i livet så vill jag skapa mig ett annat förhållningssätt till sakerna vi har. Vårda dem och tänka mer långsiktigt och hållbart. Samt att jag på riktigt blir stressad av för mycket saker och oreda.

Jag började med garderoberna… Vek och vek… Och kände på varje plagg. De som jag saknade känslor för rensades bort. Det mesta lämnades till Busfrö som är en secondhandbutik som säljer sakerna åt en och så får man en viss procent av försäljningsvärdet – hur bra liksom! Win win för bägge parter och sakerna kommer till användning igen.
Och helt plötsligt blev det space i lådorna och man kunde tydligt se vad som fanns där i.
Gissa om strukturnörden gick igång * ha ha ha*
Hjälpte dottern att göra samma sak, och respekterade att även om vissa saker knappt hade använts så kändes de inte rätt för henne. På så vis har både hon och jag hittat ett sätt att inte köpa “onödiga” plagg.

Så det är själva bakgrunden till varför jag valde Konmari som metod.
Jag återkommer med fler inlägg om själva processen.

Är det nån mer som fastnat för Konmari?
Varför valde ni metoden och hur långt har ni kommit i processen?

Nu är det natti natt här…
Varm kram Anna

Om jobbstarten

~J O B B S T A R T ~

Vi är redan i mitten på augusti och de allra flesta har nog
börjat jobba efter semestern igen va?

Jag började ju i torsdags förra veckan och det var verkligen perfekt att mjukstarta så.
På jobbet har vi nämligen flyttat till alldeles nyrenoverade lokaler granne med gästhamnen i stan.
Jag jobbar på universitetet och här i Kalmar byggs det nya lokaler till universitetet för att samla alla fakulteter på ett ställe.
Den fakulteten jag arbetar vid har flyttat in i befintliga lokaler men som alltså renoverats.
Så allt är nytt och superfräscht!
Terminsstarten är först den 2 september, så fram tills dess förbereder
vi allt inför att studenterna anländer.

Nu har min man varit hemma och skött markservicen,
så jag har fått middagen serverad varje kväll:)
Imorgon börjar även han att jobba så vi har planerat middagar
för resten av veckan samt näthandlat.

Men jag har även hunnit med både ett styrkepass på gymmet och en promenad med maken ikväll. Skönt att även få lite frisk luft, eller hur 🙂

Så jag tycker att det funkar bra!
För jag gick från 25% innan semestern till 100% nu efter semestern.
Nu gjorde jag lite längre dagar innan semestern för vi hade mycket att göra och jag ville prova helt enkelt.
Mycket var förknippat till smärtan och operationen,
men nu har jag hämtat mig så himla bra!
Dessutom har jag verkligen de bästa kollegorna som gör att det
aldrig känns jobbigt att gå till jobbet 🙂

Å ni då?
Hur har jobbstarten varit för Er?
Alltid roligt att höra era tankar


Varma kramar Anna

Om viljan

~T A C K ~

Tack den fina responsen i mitt förra inlägg.
Tack för att ni delat med er till mig på olika vis.
Om ni nån gång känner att det är något ni vill skriva,
men inte i en kommentar går det jättebra att maila mig på anna@wahlstam.se

Det bor så mycket mer styrka inom oss alla som vi ibland inte vet om.
Vi klarar betydligt mycket mer än vi tror att vi kan klara av.

Jag tror på viljan och livskraften i oss alla.
Den driver oss att fortsätta.
Vilja, kraft och energi hämtar vi på olika vis.

En kväll med lilla familjen kan betyda så mycket.
När vi sitter samlade vid middagsbordet alla tre.
När tonåringen vill sitta med och titta på en film tillsammans.

Jag vill så mycket.
Jag försöker sortera ner det jag vill göra.
I vilken ände är bäst att börja frågar jag mig.

En sak vet jag.
Viljan är en enorm drivkraft.
Viljan som tar mig uppför branta berg och nerför hisnande backar.
För vet ni – det är sant det de säger.
Fysisk aktivitet kan verkligen förändra livet.
Det har den på riktigt gjort för mig.
Idag gjorde jag ett grymt cykelpass.
Kände mig stark som tusan!
Den känslan är grym.

Låt oss börja T R O på oss själva och sluta undervärdera våra förmågor.
Vi kan så mycket mer än vi själva tror.

Med Värme & Kärlek,
Anna

🤍

Om förlåtelsen inom oss

Yta och djup – det är ju en del av livet.
Jag tycker om vackra ting, saker som ögat kan vila på.
Vi vet ju alla att livet är mer än en polerad yta.
M E N
Det måste få bestå av just det som man själv fyller sitt liv med.

Den vackra buketten fick vi när fina fina Katarina och hennes härlige man var här för ett par veckor sedan.

En blombukett från en kär vän som kan förgylla livet även när den vissnat när man förevigat den på kort. Å när jag tittar på korten tänker jag på de fina dagar vi hade tillsammans. Med mååååånga skratt och en del djup.

Jag skulle gärna vilja ventilera lite med er om förlåtelsen som finns inom oss.
Kopplingen mellan bilderna och min story nu handlar mer om
TACKSAMHETEN
gentemot nära och kära och i det här specifika fallet
härliga sköna Katarina som kom in i mitt liv då våra vägar korsades
via våra bloggar.

För henne berättade jag tidigt om saker som hade hänt mig i livet.
Det var så enkelt att öppna sig för henne och jag föll in i en stor varm famn på en gång.
Och då hade vi inte setts IRL ännu.

Redan från början var jag som en öppen bok och berättade om
sveket jag varit med om i mitt liv.
Om en man som bedrog och lämnade mig och en 6 månaders bebis med ett brev i brevlådan.
I många år har jag nog kännt mig som ett offer för hans handlande.
Och visst det blev jag ju.
Men idag när jag kan se på livet ur ett ännu mer “nyktert” perspektiv så kan jag förstå att handlingen inte utfördes med “berått mord”.
Så blir det ju när man inte riktigt kan förstå och inse konsekevenserna i ett handlade.
När förnuftet inte fungerar.

Hur eller hur.
Hans förlåtelse till mig har nog aldrig riktigt räckt till.
Men i grund och botten handlar det inte alls om det.
Det handlar om att jag har behövt finna förlåtelsen inom mig.
Inget av det som skedde var “mitt fel”.
Mitt viktiga arbete var att ta hand om sorgen som han lämnade mig med.
S O R G E N kunde bara jag ta hand om själv.
Sorgen kunde bara jag komma över.
Det var mitt arbete att se till att jag blev en hel människa igen.
D E T kan I N G E N annan göra åt en.
Bara jag allena kan ansvara för mitt eget mående i slutändan.

Vänner, det har tagit mig massor av ÅR att komma fram till den här slutsatsen.
Det är inget som händer över en natt.
Men till slut kände jag mig F R I.
För förlåtelsen fanns inom mig.
Det förflutna är historia, den behöver vi alla lägga bakom oss om vi V I L L gå vidare.

Jag vill inte leva mitt liv genom ett förflutet.
Det är inte hälsosamt för någon.
Det som har hänt kan vi inte påverka.
Forgive and Forget – då och bara då kan vi gå vidare.

Har du något som skaver i ditt förflutna?
Har du något som du skulle vilja bli kvitt?
Vad gör du för att hitta förlåtelse inom dig själv?

Snälla skriv till mig – jag vill gärna vara ditt bollplank om du vill.

LI V E T mina vänner.
Det är NU.
Det är inte DÅ.
Det är inte S E N.
Vi kan varken påverka DÅ eller SEN.
Men vi har ändå makten att styra livet framåt i den riktning som vi själva önskar.

Antingen så kan jag välja att vara ett offer i resten av livet.
Eller så väljer jag att ta ansvar över mina egna känslor och mitt mående.

Och som jag sa.
Det har tagit mig M Å N G A år.
Så ha tålamod mer er själva.
Det är ni verkligen värda.

Med K Ä R L E K,
Anna

🤍

Om saker jag funderar på

Jordgubbarna gjorde att jag längtade en smula efter jordgubbar med lite lättvispad grädde igen…
Visst är det väl magiskt gott..?

Tankarna far både hit och dit och jag har en liten känsla av vilsenhet inom mig.
Jag tror att det beror på att jag funderar på om jag är K L A R nu.
Klar med den S T O R A Kon Mari rensningen av vårt hem.

Jag har gått igenom kategori för kategori, och vissa har jag faktiskt fått backa till för att jag inte känt mig riktigt klar.
Alla kategorier har genomgåtts väldigt noga:
K L Ä D E R
B Ö C K E R
P A P P E R
K O M O N O / Ö V R I G T
S E N T I M E N T A L T

Så jag funderar lite på om det kan vara av intresse att ta del av vår KM-resa?
Hur jag gjort och hur jag organiserat i skåp och lådor hemma?

Först och främst får man vara beredd på att det kan ta tid.
Om man inte har ledigt i nån månad och bara ägnar sig åt att rensa vill säga…
Men ändå, vissa saker tar T I D att komma fram till om de ska avyttras eller ej.
Redan när vi bestämde oss för att sälja huset började vi att rensa, så redan där gjordes det allra största och tyngsta jobbet.
Nu har jag kunnat gå ner på detaljnivå och gå igenom varendaste pryl.

S Y F T E T & R E S U L T A T E T ?

Syftet har hela tiden varit att göra allt enklare.
Inte omge oss med M A S S O R av onödiga saker som stjäler energi,
men framförallt P L A T S.
För här i vindsvåningen har vi verkligen begränsat med utrymme,
så det gäller att tänka till när det kommer till förvaring.
KM-metoden har underlättat det enormt och är väldigt platsbesparande samt att man får en helt annan överblick på sakerna.

Resultatet är ett väldigt välstrukturerat och organiserat hem där var sak har sin plats.
Det har även skapat luft i utrymmena och vi har inte saker som vi inte tycker om.
För känslor sitter inte i saker.
Eller jo, i vissa saker finns det V Ä L D I G T mycket känslor och då känns det.
Men det handlar även om att skapa en mer respektfull inställning till sakerna vi äger.
För det är vi som äger sakerna, I N T E tvärtom.

Så vad säger ni?
Är det här av intresse att ta del av?

Nu önskar jag Er en riktigt fin lördagskväll!
Jag ska ut i köket och veva runt lite 😉
Varma kramar Anna
🤍

Om blod, svett och tårar

Livet är verkligen dagarna vi LEVT.
Vi kan inte minnas allt som hänt varje minut eller ens varje dag.
En lite spooky känsla, för helst skulle jag vilja minnas prick precis ALLTING!

Ibland hjälper ju faktiskt de här sociala medierna oss att minnas.
Att blicka tillbaka och se vad som hänt under ett år som gått.

Låt oss göra en återblick till den 7 A U G U S T I 2018

Jag hade kommit igång bra på gymmet och det var en del av min terapi.
Små små fjun hade börjat växa på mitt innan så kala huvud.

Sen hade jag en enormt tuff höst då inget verkade vara i balans.
Det tog tid att återhämta mig efter olika bakslag.
Jag kämpade på och i mars 2019 började jag jobba igen.
Sen var det dax för rekonstruktionsoperation i slutet på april.
Det blev en smärtsam process, men till slut vände det igen.
Nu är jag uppsatt på kön för att göra min slutgiltiga operation för att byta ut expanderprotesen till ett silikonimplantat!

Så kikar vi på den 7 A U G U S T I 2019

Hela sommaren har jag jobbat med både kropp och själ.
Jag har idogt tränat och hela tiden känt att jag blir starkare.
Men inget kommer gratis.
Blod, svett och tårar krävs för att bli bättre.
Blod, är insatsen jag får betala då balansen är ett förbättringsområde.
SVETT har jag producerat i mängder!
Jag har hållt fokus och jag har inte gett upp.
Tårar för att det är minsann inte helt enkelt alla gånger.
Det kräver ett alldeles eget inlägg.

Så vi fokuserar på SVETT då då 😉
Varför då?
Jo, för att det är det jag svarar.
Jag tränar mycket för att bli av med de eländiga biverkningarna som tabletterna kan ge.
Hormonblockerarna som försätter min kropp i menopaus.
Men som även kan ge upphov till ganska besvärlig ledvärk.
Jag hade väldigt ont i mina höfter ett bra tag, men nu känner jag inte av det längre!
Min egen slutsats är träningen.
Jag har så mycket att tacka den för!

Jag har så mycket som jag är tacksam för och gentemot.
Men just det här inlägget fokuserar jag kring träningens inverkan på mitt mående,
såväl fysiskt som psykiskt.

Tro mig, det är inte alltid så roligt och glattalla gånger.
MEN, jag skulle ALDRIG visa upp en falsk fasad.
När jag är glad, då visar jag det och då är det genuint.
Och om jag ser pigg ut – så säger jag TACK och berättar vad som ligger bakom.

För hörrni.
Det finns inga quickfixes.
Det finns inga genvägar.
Det finns inga mirakelpiller.


Det är jag och jag allena som kan ta hand om min kropp.
Men det är klart att det inte är gratis.
Inget är direkt gratis utan vi måste vara villiga att göra jobbet.
Och jag vågar helt enkelt inte chansa.

Så känn inåt och vad som du tror krävs för just dig att just du ska må så bra som du vill.
Och håll fokus.
Skaffa dig ett mål och tappa inte ditt fokus.
Ha ett mantra som du upprepar för dig själv.
Och jag är helt säker på att du fixar det!

Med K Ä R L E K,
Anna
🤍