Om Vila i frid farmor…

Det har varit några märkliga dagar…
Jag har sovit dåligt och känslan inombords har sugit musten ur mig.

Idag var jag helt vansinnigt trött och orkade gå upp först kl halv tio… Det brukar inte hända kan jag säga. Men ibland är det som att man vet…

Mamma ringde och frågade hur vi tyckte att de skulle göra. De hade ringt från farmors avdelning på hemmet och sagt att det inte var långt kvar nu.

Åk inte… Ni får inte utsätta er för den risken.
Att vara 70 innebär riskgrupp i sig, dessutom har mamma kroniska sjukdomar som innebär dubbel riskgrupp.
Men de hade inte hunnit… Hon somnade kort efter det…

Det var på förmiddagen och solen trände igenom ett blytungt molntäcke… Jag kände det inombords att himlen öppnade sig en stund.
Jag vet att hon har ro nu, men det gör ont ändå.

Alltför många mister någon i denna pandemi.
Därför är vi extremt återhållsamma här… Jag blir förvånad när jag ser hur många det är som trots allt rör sig på stan och i butiker… Ibland måste man, men jag väljer tidpunkter som jag vet att det inte är ”rusning”…
Jag har extrem respekt för det här.

Ingen av oss är odödlig.
Och vi måste vara rädda om oss och varandra.

Jag sörjer min farmor… men hon har frid nu. Det är varmt och vackert där hon är ❤

Va rädda om Er!
Varma kramar,


6 svar till ”Om Vila i frid farmor…”

  1. Profilbild för Inger
    1. Profilbild för Anna Wahlstam
  2. Profilbild för Mickan
  3. Profilbild för Tina ME
    1. Profilbild för Anna Wahlstam

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg