Vad väntar där bakom den vackra porten?
Vad händer där inne egentligen?
Vem lever ett liv där inne?
Vindarna är ljumma och vi går ner mot havet.
Huvudet behöver en ”reload” för jag skriver och skriver.
Det måste ut nu.
Allt skräp jag burit på.
Alla anteckningar, tankar, dagböcker och brev.
När jag skrivit klart ska jag bränna allt på ett bål.
Ingen av oss vet vad som väntar oss i livet.
Antalet katastrofer utdelas inte via något slags rättvist system.
Nej, det är ödets makt eller något annat som gör att de drabbar oss på olika vis.
Ändå… Det är bra nu.
Även om det är den upp-och-ner-vända-världen.
Jag nynnar och sjunger sedan med.
’det är inte värre än så.
– Laleh –
Så så så.
Jag är bara en sten i havet.
Det kommer bli bra… ’
Jag närmar mig försiktigt det mäktiga svanparet som vilar vid stranden.
De är fascinerande och makalöst vackra.
Jag får inte komma för nära, då blir en av dem väldigt ilsk.
Backar och lämnar dem ifred.
Tänker att det är något fint över det där… Att vaka över varandra och inte låta någon okänd komma för nära, om man inte vet vad den har för ärende.
Vi är alla en del av ett stort universum.
En liten liten del. Men vi är alla en pusselbit i det som kallas livet.
Det är viktigt att vi värnar om den pusselbiten.
Den pusselbiten som är DU. Eller jag.
Vi kan bara göra så gott vi kan.
Sen vänder vi hemåt igen.
Det är ändå vår i luften och jag tänker: ”det kommer bli bra”…
När det svajjar ska jag om och om igen lyssna på Laleh.
Ta hand om Er!
Varma kramar Anna
Dagens tips:
Tre krokar på insidan av garderobsdörren funkar utmärkt till att hänga halsband på.
Lämna ett svar