Jag längtar så innerligt efter lata dagar nu…
Dagar där jag inte är uppkopplad i möten 4-5 timmar om dagen.
Jag längtar efter att läsa ut en bok och inte höra klockan pipa om morgonen.

Alltså semesterlängtet är stort nu.
Jag längtar också efter att umgås och busa.
Jag längtar efter solvarma jordgubbar och vågornas kluckande.

Ibland vill jag stanna tiden… Samtidigt som vissa saker gör sig bäst i dåtiden.
Reflektion över livet gör mig mer och mer medveten om vad som är viktigt för mig.

Kaj Pollak har sagt: ”Den enda du är skyldig att göra lycklig varje dag, är dig själv”
Vad säger det??
Om vi verkligen funderar på vad han menar…

’Den enda du är skyldig att göra lycklig varje dag, är dig själv’

Kaj Pollak

För visst är det så.
Att när vi finner balans i oss själva, blir vi bättre människor som bättre kan se vår omgivning? Och nej, vi kommer aldrig nånsin att kunna tillgodose allas behov.
Men då får vi påminna oss om att också de har den skyldigheten gentemot sig själva.

Det är idag två år sedan våran juvel slutade sjätteklass.
Jag var flintskallig och hade nästan precis fått min andra cytokur.
Jag mådde ganska kymigt, men var lycklig över att vara där.

Så när minnet dök upp på Facebook idag, skrev jag detta:

För 2 år sedan slutade hon 6:an, våran juvel 
Jag hade tappat håret och mådde inte prima ballerina.

T I D E N…
Tiden som ger oss perspektiv och som läker de flesta sår.
Livet gör ont emellanåt, men mitt i allt det finns alltid LYCKA och KÄRLEK. Det är faktiskt inte farligt att må dåligt, rent själsligt, ibland. Det är en del av livet. Men det är också en del av livet att det får vara så.
Jag vill kunna använda erfarenheterna och istället fokusera på det som Ä R, och inte ta på mig offerkoftan och dränka mig själv i bitterhet. Livets erfarenheter har format mig som människa, men jag har fomat mitt mindset för att fokusera på L I V E T.
På vägen finns A L L T I D de T V Å. Min man och vår dotter.
En hand att hålla i, en famn att omfamnas i, en puss på min mun eller kind 

Jag är STARK, men jag är också SÅRBAR. Men det är MITT ansvar att ta hand om MIN hälsa och mitt psykiska mående, ingen annans.

Det finns alltid något som svider, men hur vi än försöker så kan vi inte påverka allt som händer. Det vi kan påverka är HUR vi väljer att förhålla oss till det.

Ta hand om Er och sprid kärlek, för det är som en boomerang.
Ju mer vi sprider, ju mer skapas det 

Varma kramar Anna