Om djup och yta

Dottern pa en strand i Thailand

Y T A verses D J U P

Perfekt.
Så klart är hon perfekt i mina ögon.
Långa vackra ben, intensiva ögon och lena armar.

Hennes yttre speglar även hennes inre.
Så klart är hon perfekt enligt mig.

Hon liksom jag gillar smink, stylingprodukter och kläder.
Ytliga saker.

Men bara för att man gillar ytliga saker betyder det inte att man inte kan vara djup.
Det ena utesluter inte det andra så att säga…
Precis som fina Tina skrivit i det här inlägget.

Jag djupdyker ju ganska så rejält i känslor här på bloggen.
Blottar mig och visar på rädslor, känslor och funderingar som jag bär på.

Men jag är ju en människa jag med.
En som verkligen vill dela med mig av livets bottennapp, men även ingjuta hopp och framtidstro mitt i allt.

Även om jag har en helt oplanerad dag, som jag haft nu efter operationen, så har jag mina rutiner. Jag duschar, sminkar mig och fixar håret.
Det skulle kännas alldeles för deppigt att se mig själv i morgonrock och håret på ända en hel dag.

Materiella önskningar

Å jag drömmer om ytliga saker såsom en viss lampa, Flowerpot (YAY!), fina mattor och nya kuddfodral. Jag älskar vårt soffbord designat av Dennis Marquart for OX Denmarq. Jätteytligt med ett soffbord. Tycker nån.
Lika mycket älskar jag vänskapsknuten från Svenskt Tenn, som jag fick av maken i julklapp precis innan flytten hit till lägenheten.

Men ytliga saker kan ju också ha ett enormt värde för oss.
Såsom att vänskapsknuten symboliserar oss, vår lilla familjetrio. Eller att bordet var ett drömbord som vi kunde köpa när vi sålde huset.

Just nu är det som att det kliar i mig. Saker jag tröttnat på och vill bli av med. Kläder jag inte känner för längre och som jag vill rensa bort.

Kunde jag skulle jag gå totalt bananas och shoppa nya mattor, kuddfodral, lampor, kläder and you know what 😉
Men det är klart att jag inte kan.

Avundsjuka verses Missunnsamhet

Däremot skulle jag I N T E M I S S U N N A någon annan att köpa sig det de vill.
Att känna sig en smula avundsjuk och önska sig en märkesjacka är totalt mänskligt. Det kan jag lätt erkänna, men det är inget som äter upp mig. Ätit upp mig skulle det göra om jag började störa mig på dem som KAN köpa sig det de vill ha. Eller att jag störde mig på någon bara för att de köpte något och jag fick för mig att de skulle vara märkvärdiga för att de gör det.

Nej, jag är R I K på så galet mycket i mitt liv.
Den där Thailandsresan som vi gjorde tillsammans var helt magisk!
Jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tittar tillbaka på alla härliga bilder därifrån.
Och i mitten på maj ska vi ju förverkliga ännu ett resmål – N E W Y O R K!

Så det är klart att jag hade kunnat köpa nya kuddfodral istället. Men det är ju prioriteringar vi gör i livet.

Så.
Det ena utesluter inte det andra.
Och vi har ju ingen aning om hur mycket arbete eller annat som kan ligga bakom grannens nya bil.
Förmågan att unna andra matriell lycka, eller vad det än är, är bra mycket sundare än missunnsamheten.

Jag gör mina val och du gör dina.
Simple as that.

Kanske rensar jag ut lite saker för att kunna köpa nån ny grej.
Det gör mig fortfarande inte till en ”ytlig” personlighet.
Vad det nu är för fel på det…

D J U P & Y T A – jag tror vi behöver båda, iaf gör definitivt jag det.

Hur känner du?

Varma kramar Anna


7 svar till ”Om djup och yta”

  1. Profilbild för Sara
    1. Profilbild för Anna Wahlstam
      1. Profilbild för Sara
        1. Profilbild för Anna Wahlstam
  2. Profilbild för Inger
    1. Profilbild för Anna Wahlstam

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg