Om det jag hade förträngt

Ett vitt kuvert med en logga i rött och gult uppe i ena hörnet.Ett brev med besked som kan skapa så många känslostormar inom mig. Jag öppnade brevet och läste kallelsen. Ännu en kallelse.Och jag inser – nej, jag kan inte göra slut med vården än. Jag har en bit kvar att gå.Jag inser också…


Ett vitt kuvert med en logga i rött och gult uppe i ena hörnet.
Ett brev med besked som kan skapa så många känslostormar inom mig.

Jag öppnade brevet och läste kallelsen.
Ännu en kallelse.
Och jag inser – nej, jag kan inte göra slut med vården än. Jag har en bit kvar att gå.
Jag inser också att jag aldrig kommer att kunna göra slut, men jag önskar mig i framtiden att vi kan ha lite mer av ett distansförhållande och inte träffas så ofta.

Så länge jag har täta vårdkontakter, så är jag inte klar.
Det är nog svårt att förstå när man ser glada make:ade Anna med glow på kinderna.
Annat är det idag när jag sitter här än i min morgonrock och håret på alla håll.
Det var stört omöjligt för mig att ta mig upp imorse. Kroppen vägde bly och panikångestattacken hade gjort sig påmind igen.
Den där som drabbade mig för 1,5 år sedan i gynstolen. Det var fruktansvärt och jag skakar så fort jag börjar tänka på den.

Jag ska avlägsna livmoder och äggstockar från min kropp för att undanröja risker. Risken för att drabbad av livmoderhalscancer.
Många kvinnor genomgår dessa ingrepp, men förhoppningsvis har inte alla det bagage som jag har. Ett bagage av en traumatiserad förlossning som gör sig till känna vid varje gynbesök. Den händelsen som hemsökte mig i gynstolen då en biopsi skulle göras förra hösten.

Jag tappade fart och fotfäste igen. Jag är inte färdigbehandlad, utan har en hel del kvar att göra. Och jobbet är mitt, men tack och lov med stöd och support från nära och kära.
Inget i världen är värt att riskera hälsan för så jag valde att bli hemma idag. Jag använder de plustimmar jag har för att återhämta mig igen.

Det kom inte som en nyhet, men jag hade definitivt förträngt det här.
Att kastas mellan hopp och förtvivlan ganska kontant tar på enegin, men jag söker pannbenet och tar nya tag. Men däremellan är tankarna och känslorna mina och jag måste visa respekt för att ta hand om dem.

Livet innehåller så mycket just nu och ibland är det jag skriver om faktiskt bara en bråkdel av det. För allt kan jag inte dela med mig utav. Därför kan saker som kan tyckas som bagataller bli bra mycket större än så för mig.

Men vi ser framåt.
SIP-mötet gick fick och vi fick klarhet i en del. Men vi har det under lupp så klart.
Sen har söstra mi en kronisk heshet, men vi hoppas hon han få lindring genom botox-behandling.
Vi i lilla familjen ser fram emot att möta våren i Paris om några veckor. Så väl unnt kan jag säga.

Ja, det är en berg- och dalbana det här med att leva. Jag är en väldigt känslig personlighet, men jag jobbar väldigt mycket med att lära mig att tackla svårigheter som dyker upp.

Precis som finaste I just sa. Livet är NU, det enda vi kan påverka är nuet. Det som har hänt, har hänt och det kan vi inte påverka, vi måste bara lära oss att förhålla oss till det.

Så.
Våren är på väg.
Solen skiner på himlen där jag bor.
Det är dax att fräscha till mig inför eftermiddagens besök hos min kurator. Ett besök som inte kunde ligga bättre till än just idag. Ibland är det bara meningen.

Jag önskar er en riktigt fin och vacker fortsättning på den här torsdagen.
Ta hand om Er och era kära.
Varma kramar Anna


10 svar till ”Om det jag hade förträngt”

  1. Profilbild för Inger Berg
    Inger Berg

    Tänker på dig Anna och du är otrolig och en mycket klok tjej ….

    1. Profilbild för Anna Wahlstam

      Tack rara du <3 Dina tankar värmer.
      Varm kram Anna

  2. Profilbild för Inger
    Inger

    Vackra Anna. Jag blir såå berörd av dig och det du skriver. Varför ska en enda människa behöva bli såå hårt drabbad. Men du verkar vara så klok och vet vad du måste göra för att inget ont ska hända dig igen. Håller alla mina tummar för att allt går väl för dig. Hoppas ni får en underbar Paris resa
    Själva åker vi till Madeira med barn och barnbarn. Såå härligt. Kraaaam Inger

    1. Profilbild för Anna Wahlstam

      Hej söta du <3
      Tack för din värme och omtanke <3 Ja, vi längtar verkligen efter att möta våren i Paris. Vi åker på annandag påsk.
      Sen har vi med en resa inplanerad med hela familjen, mor & far, syskon respektive och våra barn, Kroatien i Slutet på maj.
      Så det finns mycket att glädjas åt <3
      Njut av Maderia, har aldrig varit där så berätta gärna om hur ni haft det sen.
      Varm kram Anna

  3. Profilbild för Monica
    Monica

    Fina Anna!Du är fantastisk som delar med dig av hur du känner.Du berör mig med dina känslor.Du är värd att ha det bra efter allt du varit med om.Njut av vårsolen,det ska jag göra här på västkusten.Varma kramar/Monica❤️

    1. Profilbild för Anna Wahlstam

      Tack fina du för din värme <3
      Det är skönt att lufta sina tankar ibland, det gör det lättare för mig att hantera.
      Tack för att du följer med<3
      Varma kramar Anna

  4. Profilbild för Catta

    Hej min fina!

    Tänk så mycket eländes elände man kan drabbas av här i livet, orimligt mycket för somliga, som dig..
    Men stark är du, och cool, inspirerande, varm, glädjespridare och fantastisk!
    Livet är inte rättvist, det har vi lärt oss vid det här laget. Men livet är också alldeles fantastiskt underbart på många sätt eller hur! Det får man hålla fast i när det blåser, även om det är svårt.

    Jag ska också genomgå precis det där snart, 11:e april ska jag på läkarsamtal och planering inför hysterektomin. Som jag skulle gjort för flera år sedan men bara vägrat då tanken på det gett mig svår ångest.
    Har inte varit rädd alls under mina tidigare operationer i buken, men denna gången är jag det. Man vet ju inte hur det ser ut förrän man öppnar mig.. Omfattningen av mina sammanväxningar syns inte med ultraljud.

    Försöker skaka av mig och slänga på det där leendet jag brukar ha, trots överjävliga osynliga sjukdomarna jag har. Älskar livet men det är långt ifrån lätt när man alltid har ont.

    Jag håller din hand såhär på avstånd och skickar massa kärlek och omtanke. Tack för att du delar med dig, av både svårigheter och härligheter!
    Kramisar

    1. Profilbild för Anna Wahlstam

      Underbara fina du <3
      Nej, livet är långt ifrån rättvist…
      Å hjärtat, ska du med göra det? Jag ska på samtal i slutet på maj, sen tyckte kurator jag ska skjuta på operationen till hösten.
      För jag har tillräckligt just nu med operationer.

      Ja, vi är nog bra på att klistra på ett välmakeat yttre som lurar ganska många skulle jag tro.
      Men det gör det lite lättare ibland ändå…

      Sträcker ut min hand och tar din vännen <3 Tillsammans ska vi ta oss igenom det här. För tillsammans blir man stark och ju fler man är i laget, desto starkare eller hur <3
      Varma varma kramar Anna

Lämna ett svar till Inger Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *