Om den förbaskade skitcoronan…

C O R O N A

Jag vågar inte skriva att 2020 mest troligtvis kommer gå till historien som det mest märkliga år jag varit med om…

Det var som att luften liksom bara gick ur mig här nyss… och då behöver jag skriva lite. För jag orkar liksom inte prata. Jag vill bara sluta mig och vara i mina tankar för att kunna förstå dem…

Mams ringde här innan och berättade att min farmor har fått Covid-19.
Ja, min farmor är 97, men det spelar ju ingen roll… Det kom så nära, så nära.
Och dessutom var pappi där och hälsade på i måndags. Precis innan de stängde hela hennes boende.
Det är inte värdigt, det är bara så olustigt på alla vis. Jag kan inte ens förklara allt jag känner.

Men mest av allt känner jag sorg. Sorg och smärta…
Vad ska nu hända…?

Livet är inte för givet, och vi vet aldrig vad som lurar bakom nästa krök.
Därför är det ju så viktigt att leva när man kan.
Men jsu nu måste jag bara vara i mitt slutna rum… och försöka förstå mina egna tankar…

Va rädda om Er vänner!
Varma kramar,


6 svar till ”Om den förbaskade skitcoronan…”

  1. Profilbild för Inger
    1. Profilbild för Anna Wahlstam
  2. Profilbild för Två Månadslöner
    1. Profilbild för Anna Wahlstam
  3. Profilbild för Monica
    1. Profilbild för Anna Wahlstam

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Relaterade inlägg