Jag borde verkligen ligga i sängen nu.
Nerbäddad i pyjamas och låta sömnen komma till mig.
Men hela mitt mentala jag åker berg- och dalbana.
Jag sitter i köket och kör pekfingervalsen över tangenterna.
Det går ganska fort efter som jag har övat upp mig.

Upp som en sol, ner som en pannkaka.
Ladda om och komma igen.
Om och om igen gör jag det.
För den här veckan har jag ärligt talat varit ganska edgy.
Men jag blev ju SÅ otroligt glad över beskedet att vi har ett datum igår!! 🙂
Hela dagen har jag glatts så åt detta.

Och ni…Alla ni som ger mig kärlek, värme och omtanke på olika vis.
Från djupet av mitt hjärta
T A C K <3

Samtalet i eftermiddags fick mig ur balans…igen.
Det var läkaren från Linköpings genetiska avdelning.
”Vill du delta i en forskningsstudie som undersöker ärftlighet?”
”Finns det risk för det…?”
”Ja, med tanke på att du haft två allvarliga diagnoser vid så unga år så…ja, det förefaller en viss risk för ärftlighet och vi skulle vilja undersöka dina gener lite närmare”

Kanske tycker ni att jag borde låta bli.
Men det kan jag inte.
Tanken skulle alltid mala i mig om jag inte gjorde denna utredning.
Men känslorna är många och mentalt åker jag berg- och dalbana.

Jag kastas mellan hopp och förtvivlan en hel del.
Å jag vill bara skrika rakt ut:
”Låt mig bara få vara ifred!”

Så samlar jag ihop mig igen.
Plockar fram shorts och klänningar och viker varsamt ihop dem enligt
Konmari-metoden. Väskorna står redo och timmarna räknas ner.

Ja. Vi är värda det här nu.
Släppa allt och bara njuta och totalt koppla av.
Gå in i en bubbla av semester, sommar, värme och asiatisk mat.

Fokuserar på det vi har framför oss.
Försöker att inte grubbla.
Snart är vi på väg.
På väg för att skapa nya minnen.
För livet är inte dagarna vi minns, utan dagarna vi L E V T.

Det finns en klump.
Men jag sväljer och visualiserar.
Hör vågornas sus och min kropp som är varm.

Visualiserar och fokuserar på det som är G O T T.
Det är det viktigaste nu.

Så mycket kärlek vill jag skicka till Er.
För all omtanke, ödmjukhet och värme som ni skänker.
T A C K.

Varma kramar Anna