Om att ha fått bra besked

Bebisfötter… små små alldeles nya bebisfötter… med ett helt liv framför sig.
Ett helt nytt liv som kan vandra fram längs livets vägar och stigar. Livet, som ligger där likt ett vitt oskrivet blad och allt som händer är verkligen helt nytt.

De små fossingarna tillhör ingen mindre än min brorson. Den lille killen som kom till världen precis innan nyår. Så blev familjen helt plötsligt en individ rikare.

Det är en lycka att få säga att jag även blivit faster. Det är stort.
För nu är jag både moster och faster. Och jag är så hjärtinnerligt glad för mina syskonbarn.
Tjejerna som nu börjar bli så stora, men vi har en så himla fin relation. Det är jag så otroligt lycklig för.

Livet som serverat både det ena och det andra på både silverfat och barkbricka.
Ups and downs, himmel och helvete.

Men just nu är jag så fantastiskt glad över de positiva besked jag fått. För häromdagen fick jag brev från Karolinska som meddelade att alla mina värden var normala!! Just de orden ”värdena normala” har en extremt stor betydelse för mig. Sen att jag själv kanske är lite crazy och inte särskilt ”normal”, det är ju en heeeeeelt annan story 😉
Dessutom så var jag på min första årskontroll på bröstradiologin i veckan, och fick besked på plats att allt såg fint ut!!
Det är oerhört stort att få känna glädje i att allt har gått bra så här långt! Just nu tänker jag verkligen ta in det och bara glädjas åt dessa positiva besked.

Så ikväll tänker jag fira med ett glas bubbel här på Kosta Boda Art Hotel, där vi just nu befinner oss för Kick-off med min mans jobb. En oerhörd lyx att få följa med på dessa alltid lika trevliga sammankomster.

Nu lovar jag att jag ska komma igång bättre med bloggandet, för jag har saknat det massor.
Men det har varit ganska mycket på sistone helt enkelt.

Vänner, ha en underbar fredagskväll och helg så återkommer jag med lite bilder från vår resa och en hel radda massa andra saker som jag har lagrat i mitt huvud ett tag 🙂

Varma kramar Anna

Om att presentera mig lite mer


Hej alla fina,

Himmel – T A C K för all fin respons!!!
Så glad jag blir att ni är så många som redan hittat hit 🙂


Sidan är lååååångt ifrån klar – men ibland är det bättre att bara köra!
För jag har ett sådant sug efter att blogga och skriva av mig.

Just nu sitter jag här medans hemmet är tyst, då både maken och dottern sover.
I hallen står väskor packade inför morgondagen.
Det är dax för läkarbesök på Hematologen Karolinska, Stockholm.
Men jag behöver ju aldrig åka ensam, utan har söstra mi med mig.
Även om åren går och det i år är 12 år sedan jag blev sjuk i leukemin, så finns den alltid med mig. De kommer ju alltid kalla mig till läkarbesök eftersom jag är stamcelltransplanterad.
Men jag väljer att leva livet så mycket jag bara kan.
Även om cancer är min största skräck.
För jag är trots allt bara 45 år, men med två cancerdiagnoser i mitt bagage.

MEN.
Nu har ju systrarna blivit fastrar alldeles nyligen, så äääääntligen ska vi träffa den lille prinsen. Det ska verkligen bli helt fantastiskt!

2018 var ett tufft år.
För det är ju sällan saker blir som man har tänkt sig – eller hur?
I lördags var det 1 år sedan jag fick beskedet att jag hade en tumör i mitt vänstra bröst.
Ett bröst som hamnat i nån papperskorg nånstans – för var gör man av ett cancersmittat bröst som man avlägsnat från en kvinnokropp?…

Nästa vecka är det dax för första mammografin efter bröstcancern och behandlingen.
Just nu kan jag inte ta in det, utan måste fokusera på det som händer den här veckan.
Även om den här veckan innebär besök på Karolinska – så är det ”bara” nån timmes läkarbesök.
Det får inte genomsyra alla andra timmar.

Vi får nu möjligheten att umgås igen.
Träffa vår bror, hans sambo och deras lilla mirakel.
Det lilla miraklet som utökat familjen med ännu ett liv att älska.

Så jag samlar ihop mig för läggdax.
Väskorna är packade inför besök i storstaden.
Det blir fint det.

Ta hand om Er och
TACK
– för att ni följer med på min fortsatta resa genom livet.


Varma kramar
Anna