Om No more fucks to give

Vem mer där ute har sett Mia Skäringers show?

Jag undrar om du liksom jag blev väldigt tagen av föreställningen?
Läste nånstans en kommentar från någon att personen i fråga var tagen ännu ett år efter att vederbörande hade varit och sett den.

Metoo genomsyrade den en hel del och det var otroligt välarbetat och genomtänkt.
Hon kan ju konsten att varva allvar med humor på ett utomordentligt snyggt sätt.

Hon är modig och står upp för sina åsikter och räds inte att ge nån en känga om hon tycker att den förtjänar det.
Eller snarare så lyfte hon bara fram saker en del, i det här fallet män, hade sagt.
Och hur man sedan “slätat över” övertramp och extrema klumpigheter med att man hade “dragit en lina” eller “varit för full”.
Hon menade på att då skulle hon själv kunna ursäkta sig med att hon är bipolär. Men det finns faktiskt inget som säger att man kan använda något som en ursäkt.

Det slog mig hur viktigt det är att vi står upp och inte bortförklarar kommentarer eller ofördelaktigt beteende med att någon druckit eller knarkat. Vissa saker är INTE ok, så är det bara och det är vår förbaskade skyldighet att säga stopp och nej då. Eller framförallt R E A G E R A.

Hon har så enormt mycket civilkurage den kvinnan. Jag har svårt att tänka mig att någon i den fullsatta arenan kunde gå därifrån utan att bli berörd.
Jag blev berörd ända in i själen. Och det kommer sitta i.

Rundar av här…

Önskar Er en riktigt fin tisdag!
Varma kramar Anna

Om livets gåtor

Bröllopsbild nagelljusstake

Det är mycket som kommer till mig när jag inte kan sova.
Ibland de mest mörka och förbjudna av tankar.
Som jag tror alla av oss har, men som kanske jag skriver om här och
som många ändå känner igen sig i.
För den där igenkänningsfaktorn har större betydelse för oss än vad vi kan tro.
Att få lov att känna igen sig i nån annans mörker.
OCH ljus, så klart 🤍

Vi delar olika saker med olika människor.

Livets absolut största gåta

‘ älska glömma och förlåta

Är nog det som ALLA någon gång funderar över.
Ibland handlar förlåtelsen om att förlåta någon annan, ibland om ayt förlåta sig själv.
Men just förlåtelsen är ju det som skiljer människor och djur åt, den fina förmågan att kunna förlåta och vandra vidare på livets väg…

Något jag brottas mycket med är det faktum att mycket har kretsat kring mig.
Men till slut behöver jag ju landa i att jag inte tillskansat mig dessa taruman själv.
Ingen som blir sjuk orsakar det själv. INGEN.

I det här kan det födas tankar kring hur det är att vara förälder i de roller där deras
barn/ungdomar/unga vuxna/vuxna vuxna blir sjuka eller på annat sätt får ett slags hinder i livet.
De föräldrar vars barn är handikappade, funktionshindrade eller på något vis kräver mer stöd.
Alla känner vi ju någon eller hur?
Någon vars barn kanske fått en dignos eller blivit sjuk.
Maktlösheten som de brottas med.
Skuldkänslorna inför de andra barnen.

Men i slutänden är det snarare så att de barnen har en annan lärdom med sig i livet.
Så vem är någon annan att dömma dem i deras föräldraroll?

Tro mig, hade jag kunnat backa bandet hade jag gärna raderat två cancerdiagnoser i mitt CV. Alla de brutala tankar och känslor som det har givit både mig, min familj och vänner.
“Det kan du dö av”… Jag kan inte föreställa mig hur det kändes för min mamma och pappa att hantera det budskapet om deras dotter.
INGEN som inte varit i en liknande situation ska nog passa sig för att uttala sig i hur man ska/bör agera då.

Nu har vi alla tagit oss igenom en hel del.
Vi behöver landa på våra olika vis.
Här i min blogg skriver jag om hur jag hanterar det.
Kanske kan mitt sätt på något vis vägleda någon av er som känner er vilsna i svåra situationer i livet.

Jag har hittat en kanal där jag laddar och och bosstar upp ny färsk energi.
Jag tränar. Svettas så hela håret droppar.

För jag vill nu L E V A. Jag är på riktigt skiträdd för döden.
Inte döden i sig, utan livet som jag skulle missa.
Jag vill så innerligt få vara kvar och vara med om så mycket mer.

Jag tror jag avrundar här… men jag har så många fler tankar
och funderingar som jag vill bolla mer er.
Snälla skriv till mig om era tankar och erfarenheter.
Stort som smått.
Djup och yta.

Nu ska jag gör mig redo för en träningsinspirationsdag. Olika träningspass och föreläsningar som en kompis syster anordnar.
Ska bli så spännande och roligt! 🙂

Ta hand om Er och krama nån lite extra.
Det är så mycket som finns i en kram.

Med kärlek,
Anna

🤍

Om vad som hände för exakt ett år sedan

‘ just idag är jag stark, just idag är jag fri…

Dagar, månader blir till år.
Minnen dyker upp och påminner om vad som varit.

Just idag för ett år sedan var jag inlagd på infektionskliniken då min mage var kaputt.
Ingenting fick jag behålla, utan det rann rakt igenom mig.
Jag var tunn, smal och energilös.
Trött på sjukdom, elände och sjukhus.

Men ibland är det bra att kunna kika lite i backspegeln och se vart jag är idag.
Och tacksamheten över att vara dör jag är idag sköljer då över mig.

Det har baske mig inte varit en “picknick-i-parken” det här.
Men det har ändå lärt mig något.
Jag har en erfarenhet som jag så hjärtinnerligt vill dela med mig av.
För att veta, känna och se att någon annan klarat sig igenom något man själv går igenom kan vara till så stor hjälp framåt.

På min Facebooksida skrev jag idag:

För exakt ett år sedan var jag isolerad på infektionskliniken. Det var eländigt, jag var tunn och hade tappat i vikt och energin var i botten.

MEN.

Ett år senare mår jag så GALET mycket bättre! Jag jobbar heltid, leder en podd, har ett engagemang i patientfrågor i Regionen och tränar så mycket jag kan och vill!!

Jag har käkat en hel massa geggamojja, men L I V E T inspirerar mig och jag vill inget hellre än att L E V A fullt ut! Vilket jag önskar precis alla andra med, tro inget annat  ❤

Men mitt liv är mitt ansvar och jag vill bara så gott jag kan sprida livsglädje och livslust!
Idag jobbar vi halvdag, sen har jag en dejt med gymmet för att sen längta hem en underbar tonåring som varit på konfaläger sen i tisdags.

LIVET.
Det är nu.
Det är inte det som VAR, det är det vi har NU och det som ligger framför oss som vi kan påverka.
Låt inte det förflutna förpesta ditt liv. Stanna upp, njut av det du kan njuta av idag och blicka framåt med tillförsikt.
Ta en kär i handen, ge en kram, ett leende mot någon.
Det kommer studsa tillbaka likt en boomerang.

Å som taxichauffören sa i måndags:
“Det är kallt ute men värmen har du inom dig i ditt hjärta”

K Ä R L E K & K R A M A R

Så.
Vi vet ingenting om vad människan vi möter på gatan har gått igenom.
Men vi vet en hel del vad människor vi känner har gått igenom.

Så kan vi försöka vara snälla mot varandra?
Utgå ifrån att människor vill väl och inte tänka att det finns ont uppsåt?

Ja, jag är blond och stolt över det.
Men jag är inte DUM.
Jag är heller inte korkad.

Jag är tacksam för det liv jag har med de som finns i mitt liv.
Tacksam för de som alltid ställt upp och funnits för mig.
Tacksam för kärleken och den oändliga omtanken.

Så ett år senare sitter jag här.
På språng mot ett gym jag älskar att vara på.
Med en kropp så otroligt mycket starkare än för ett år sedan.
Med ett psyke så otroligt mycket starkare än för ett år sedan.

DET är HÄLSA för mig och det har jag tagit ansvar för.

En underbar fredag till er alla vackra själar ❤
Varma kramar Anna

Om “Konsten att vara snäll”

Vad har champagen med snällhet att göra? kanske du undrar.
Med all rätt.
Det är iaf fredag och då kanske man vill unna sig något gott i glaset.
Förra fredagen var det champagnens dag och vi hade en flaska Moêt hemma, som min man hade fått i present av sin chef tidigare i år.

Sen vill jag inte “romatisera” bilden av alkohol, för det finns människor
som får problem av den.
Jag är väldigt förtjust i ett riktigt gott glas bubbel, gärna champagen eller cava. Prosecco är också gott, men föredrar cava framför prosecco.

Hur eller hur.
Bilderna är från förra fredagen och idag blir det nog ingen champagne hemma hos oss iaf 😉 Har bokat ett träningspass vid halv fem så efter det lär jag sluka nån pizza eller så!

Nog med denna moralpredikan… Eller, jag är nog mest rädd för att bli missuppfattad, därav denna långa utläggning 😉

Var på föreläsning igår.
Det var FN-dagen och då anordnades en föreläsning om att vända hat till godhet.
Stefan Einhorn var inbjuden att föreläsa om Konsten att vara snäll.

‘det största av alla misstag
är att inte göra något
eftersom man bara
kan göra lite

Precis så.
En kan inte kan rädda hela världen.
En kan inte bota alla sjukdomar.
En kan inte tårka alla tårar.
En kan inte lösa klimatkrisen.
En kan inte lösa alla konflikter.
En kan inte komma på lösningen på allt.

M E N

Var och en av oss kan göra lite.
Det är väl riktigt fint ändå.
Att både DU och JAG faktiskt KAN göra skillnad.

Han pratade om VARFÖR vi ska vara goda.

Varför tycker du att vi ska vara goda och snälla?

Stefan Einhorn menade att godhet studsar alltid tillbaka.
Och att kloka personer är goda och har en vilja att dela med sig.

Egenskaper hos GODA enligt Stefan Einhorn:

  • Ödmjukhet
  • Nyfikenhet
  • Stor livserfarenhet
  • Kreativitet
  • Förutser konsekvenser
  • Godhet
  • Lyssnar inåt
  • Agerar
  • Tar råd
  • Empati
  • Integritet
  • Prestigelöshet

Ödmjukhet är en av de vackraste egenskaper jag vet. Och jag hoppas att jag uppfattas som det. Men vi kan alla jobba på att bli lite bättre och visa lite mer snällhet och omtanke om andra. Vara generösa med snällhet och uppmuntran helt enkelt.

‘ Låt inte ditt eget mörker svärta ner andra

Mot slutet av föreläsningen sa han ovanstående citat.
Jag tyckte att det var så bra.
Vi har alla ett ansvar mot oss själva och våra medmänniskor att inte höja oss själva genom att trycka ner andra.

Kvällen satte sig i mig och hans föreläsning grep verkligen tag.
Han var både rolig och underfundig i det sa, men andemeningen var hela tiden
SNÄLLHET & GODHET.

Det och att få lyssna till honom med min underbara fina vän Ulrika gjorde kvällen så fin.
Så tacksam att jag fick dela detta med henne.

Å nu vänner är det fredag!
Ta hand om Er och ha en riktigt fin dag.

Varma kramar Anna

Om att få “Koll på tiden”

Är Du en tidsoptimist eller tidspessimist?
Är du strukturerad eller oplanerad?

Känner du att du har…

‘ koll på tiden ?

Jag är alla dagar i veckan en tidsoptimist och tror alltid att det går att optimera tiden 🙂
Det kan även innebära att jag tror att jag har mycket mer tid än vad jag har, vilket kan innebära att jag kommer lite i “sista minuten” ibland.

MEN.
Jag kan hålla tider med så klart.
Viktiga möten kommer jag aldrig för sent till.

Sen är jag väldigt strykturerad av mig och gillar att planera och ha koll.
Men jag kan freebase:a med och vara väldigt flexibel när så krävs.

Nu är jag ju vuxen och har koll på koder och vad som förväntas av en i olika situationer.
Oftast iaf 🙂

Men att vara tonåring idag innebär att det finns så många fler lockelser än vad det gjorde när jag var i tonåren.
Youtube, instagram och chatta med kompisar på nätet tar en hel del tid i anspråk av våra ungdomar.
Naturligtvis sätter vi begränsningar för det här hemma, men det handlar ju mer om att lära sig att sätta ramar för livet.

Att skaffa sig koll på tiden helt enkelt.

Jag läste om boken skriven av Petra Brask i en tidning.
Tyckte att den verkade så vettig så jag klickade hem den.
Innan tonåringen får den i sina händer tänkte jag läsa den.
För att kunna möta eventuella frågetecken som hon kan få.

Om hon har koll på tiden?
…sa jag att hon är tonåring? 😉

Det är så klart precis som det ska vara.

Boken syftar till att ge kunskap om hur vi fungerar och lär ut hur man får bättre koll genom att planera, strukturera och framförallt fokusera. För det är utmanande för hjärnan idag att fokusera, med alla de intryck som kommer. Då kan det ju vara väldigt svårt att sortera vad som är viktigt på riktigt.

Det här tycker jag är jättespännande så nu ska jag hoppa upp i soffan och börja läsa.

Skulle du välja att läsa en sån här bok?
Tror du att den skulle kunna hjälpa dig eller din tonåring?

Ha en fin kväll!
Varma kramar Anna

Om Tareq:s nöt- & fruktbröd och självkänsla

Jag älskar nötter och frön!
Ha ha ha, vem vet, jag kanske har en liten pippifågel i mig 😉

Sen är jag även väldigt svag för bröd.
Men om jag skulle äta massor av vitt bröd varje dag skulle min mage
inte bli så glad på mig…

Men nu finns det ju så många bra recept på andra
slags bröd som man kan slänga ihop själv.
Ja, jag har ju lagt mig till att bli en smula bekväm också,
så det ska gärna gå snabbt och inte vara så förbaskat kladdigt heller 🙂

Å just nu är det ju verkligen en boom på TV med “Hälsoprogram”!
Jag bara äääälskar’t 🙂

Har ni sett programmet “Lyckomaten” på SVT?
Är inte Tareq Taylor en av våra bästa TV-kockar så säg?
Ja, jag gillar honom skarpt, för han är så mänsklig och förklarar allt så fantastiskt bra.

Brödet har de inte visat i programmet, iaf inte än, men receptet är hans.
Jag såg det dock först hos en fin Instavän @annadrabek och bakade det för ett tag sedan.
Sprängfyllt med nötter, frukt och fröer!
Å vet ni vad?
Det är bara att blanda ihop allt och sen skjutsa in i ugnen.
Smidigt va? 🙂

Brödet binds ihop av äggen och man behöver inte ens hacka nötterna innan.
Recepter hittar ni på Tareq:s sida H Ä R

Nu står ett alldeles rykande färskt nybakt bröd i köket och väntar 🙂
Det får det bli till kvällsmål här ikväll för vi åt en så stadig lunch idag.

Maken och jag började dagen med ett styrkepass på gymmet,
sen har vi haft en riktigt chill söndag.
Jag känner att jag har kunnat “komma ifatt” och har tagit hand om mig själv.
Ni vet, fotbad, anskitsmask, måla naglarna och lite sån lyx.
Lyx, lyx, lyx och ännu mera lyx” som Christina Schollin uttrycker det 😉

Sen har jag lyssnat igenom de poddavsnitt som hittintills spelats in.
Får man lov att säga att man själv är iaf en liten smula stolt?

Det här projektet är så fantastiskt viktigt för mig så det är klart att det är härligt när det ändå känns bra.
Förbättringspotential finns det alltid, men just nu landar jag i att jag är stolt över det som jag lyckats leverera så här långt.

Projektet har även stärkt min självkänsla, för även om allt annat runt omkring är helt galet proffsigt så måste ju jag leverera något för att ni ska vilja lyssna och dessutom fortsätta lyssna.

Jag är långt ifrån trygg i alla situationer jag möter i livet. En del lägen får mig verkligen att känna mig kräkfärdig och får hela mig ur balans.
Då känner jag mig liten, värdelös och rädd.
För att nästa dag vakna upp och tänka att jag inte förtjänar att må så.

Det är även väldigt mycklet tack vare fantastiskt samtalsstöd och kärlek från familj och vänner som gör mig till en stabilare version av mig själv.

Det är också tack vare ER! Ni som finns här ❤
Som väljer att skicka värme och kärlek till mig fast ni “bara” känner mig via
mina sociala kanaler.
Jag är verkligen in i djupet av hjärtat tacksam för att ni tar av er tid och
följer mig längs livets resa.

En riktigt härlig söndagskväll önskar jag Er!
Med kärlek och kramar,
Anna

Om det svåra i att bara bestämma sig

‘ det är väl bara att bestämma sig och bara göra det…

Ja, helt ärligt tänker jag det med.
“Men hallå bara gör’t! Hur svårt kan det vara?”

Hur vi än “put our minds into it” så har vi alla våra downs och dåliga dagar.
Och det är yttre faktorer och saker som påverkar oss som vi önskar inte
skulle påverka oss.
Det finns saker vi A B S O L U T inte K A N påverka, men som ändå påverkar oss.

Det finns saker som får mig att på riktigt må skitsopigt ibland.
Som får pulsen att stiga på ett ohälsosamt vis och hjärtat att bulta hårdare.
Ett obehag som är riktigt riktigt oangenämt.

Men vi kommer inte undan. Ibland måste man bara.
Fast jag tycker helt ärligt att vi ska eliminera sådant som får oss att må på det viset.
O M vi kan vill säga.

Igår hade jag en usel dag.
Jag kände mig tjurig, gråtig och väldigt slut. Dränerad på energi och inte alls glad.
Sa till min kollega: “Nä, nu får jag skärpa mig, det här är inget roligt att lyssna på”

Medvetenhet.
Ja, jag var faktiskt väldigt medveten om hur jag mådde och vad jag utstrålade igår.
Det kändes inte alls bra.
Jag valde att ta en hemmakväll. Det blev ingen träning igår för det var inte en av favoritintruktörerna som skulle ha passet och då blir jag inte lika pepp.
Ibland behöver man bara vila.

Så innan jag gick och la mig bestämde jag mig.
Imorgon går jag till gymmet på morgonen och sen ska jag göra det absolut bästa av dagen.

I det läget kunde jag bestämma över mina egna tankar och välja att ge mig själv de bästa förutsättningarna.
Inte en sådan ursopig dag till.

Träningen gick bra och jag älskar att ge mig själv en sådan bra start på dagen.
Det är segt när klockan ringer straxt efter fem, och det är kallt att ge sig ut när morgonen är mörk och kylig.
Det skulle kunna finnas tusen ursäkter att hitta på för att låta bli.
Men de fick inte övertaget.

Sen har den här dagen levererat goda härliga besked!
Jag har kramat kollegor och jag har highfive:at!!! 🙂
För i nästa vecka är det dax för första inspelningarna av podden.
Nu folket är det jag som ska leverera!
Jag ska leverera det bästa jag kan för de tror på att jag kan.

Bara gör’t.
Jag vet att det är sjukt provocerande när man mår som sämst.
Och det har jag den fullaste respekt och förståelse för.
Det är det här som vi faktiskt KAN styra och bestämma över som vi kan ta makten över.
Gå på det där passet på gymmet, gå ut i skogen, ta en promenad, klä på dig, gå upp ur sängen, gör dig iordning, ring en vän…
Men gör det.
Det som du kan bestämma över.
För det är bara vi själva som kan styra över våra tankar.
Ingen, ingen, ingen annan kan styra över dina tankar.
Och ingen annan kan få dig att må bättre om du inte själv vill det.
Det är verkligen ingen lätt uppgift.
Och man ska verkligen inte förringa effekten av bra terapi.

Jag säger det som jag sagt så många gånger förrut.
Jag är en extremt priviligerad människa som haft och har det finaste stöd man kan ha.

Men jag har också gjort ett hårt hårt arbete med mig själv.
Jag har valt att vilja leva mitt liv så som jag vill.
Jag har valt att våga titta inåt och att ta hand om mig själv.
Det är svårt. Men för att kunna vara en bra mamma eller fru är det nödvändigt.
För ingen kan hjälpa någon annan om man inte tar hand om sig själv.
För så mycket vet jag, livet är en begränsad tid av våra liv.
Och jag tänker inte slösa bort det.

När podden släpps ska jag fira!
Fira för livet och för att våga!

Så vänner.
All lycka till Er.
Kärlek och respekt till er som läser min blogg och skriver tillbaka till mig.
Kramar Anna


Om att ta pannkakor till en ny nivå och forskningsstudien

M A T
Varje dag behöver vi äta, flera gånger dessutom.
Jag älskar mat och godsaker!! 🙂
Men jag är även mån om att äta sådant som får kroppen att må bra.
Grönt, massor av grönt och frukt så klart.
Om någon undrar så hänger den gröna smoothien med än, varje morgon till fruokst boostar jag kroppen med det.

Pannkakor – vem gillar inte pannkakor liksom?
Men med bara vitt mjöl och sylt blir det ju inte en särskilt mättande historia.
Inte så värst välgörande för kroppen heller med massor av socker…

Gör man däremot pannkakor på bovete så blir de genast mycket nyttigare och så kan man fylla dem med en bönröra med härliga grönsaker och en hel del vitlök 🙂

Receptet kommer från Food Pharmacys kokbok.
För att bryta av mixar man ett äpplemos med aprikoser och kanel.
Jag lovar er en riktigt stadig och bra middag med härliga smaker 🙂

Efter jobb idag var jag med duvan till optikerutbildningen på universitetet för andra undersökningen i forskningsstudien om myopi (=närsynthet) som hon deltar i.
Jag är väldigt stolt över henne att hon vill medverka för att föra forskningen framåt.
Hon får några droppar i ögonen som gör att hon ser lite suddigt ett tag efteråt och pupillerna är stora som spelkulor 😉

Studien utförs på olika universitet i världen och man studerar tonåringars mobilvanor kopplat till synen och risken för myopi vid överdriven användning.
Forskare rekommenderar max T V Å timmars mobilanvändande per dag.
Det kan jag säga är lätt för en tonåring att överskrida…
En ledig dag kan jag med fastna bland stories på Instagram och tiden kan försvinna…

Hur ser dina mobilvanor ut?
Vad tittar du huvudsakligen på?

Nu onsdagskväll med Bonden här… 🙂
Varma kramar Anna
🤍

Om att ha varit hos kuratorn

Pip pip pip… klockan visade 05:10…
Gick upp och drog på träningskläder och gick till gymmet.
Körde ett styrkepass som kändes riktigt bra i kroppen.

Efter dusch och frukost promenerade jag raskt till sjukhuset för att träffa “min” kurator.
Ja, jag känner lite så för hon känner mig verkligen innan och utan.
Hos henne kan jag ventilera allt och få en objektiv syn på det jag går och funderar på.
Det som kan hålla mig vaken på nätterna eller få tankarna att snurra lite för mycket…

“Du ser pigg och fräsch ut”
Ja, en vecka i solen har ju gärna den effekten 🙂
Men veckan gav mig så mycket avkoppling så jag har verkligen laddat om.
För det var lite körigt innan vi åkte så resan kom precis i rätt tid.

Idag sa hon till mig att hon tycker att jag är M O D I G.
Tycker du? sa jag.
Ja, det tycker jag.
Du har valt livet och du har valt att våga leva livet.


“Mod beror framför allt på viljan att vara modig”
ett citat av Ellen Key som hon ville skicka med mig.
För visst måste man själv vilja och våga.
Ingen annan kan leva våra liv åt oss, det kan vi bara göra själva och då måste man ha modet att leva det så som man själv vill.
Inte alltid en alldeles enkel uppgift.

“Meningen med Livet är Livet”
är även det ett citat av samma kvinna som hon skickade med mig.

Samtal och terapi är oerhört utvecklande och det har fått mig att se på både mig själv och livet med nya glasögon.
Jag vill vara sann mot mig själv och jag vill se klarare på saker som hänt och händer i livet.
Jag vill inte älta utan kunna ha förmågan att blicka framåt och se med tillförsikt på framtiden.

Vad är modig för dig?
Har du gått i samtal nån gång och vilken är isf din största lärdom av dem?

Kärlek till Alla,
Anna

🤍

Om olika sätt att koppla av

Har just tittat på programmet “Din hjärna” på SVT med Anders Hansen.
Om Du inte har sett det rekommenderar jag dig varmt att titta på det.

Dagens avsnitt handlade om stress.
I åratal har jag levt med känslor av extrem otillräcklighet och stort stresspåslag.
Det finns så klart fortfarande många saker som stressar mig, men de är av annan art.

Visst kan jag fortfarande känna stresspåslag av att veta att livet är begränsat.
Men det gör också att jag känner att jag inte vill dö nyfiken.
Jag vill inte vänta.
Jag vill göra det jag drömt och tänkt på N U.
Eller iaf i närtid.

Vad stressar D I G?

Stress är dock INTE farligt.
Det är när vi inte kan hantera ångest inför sådant som stressar oss som det blir farligt.
Vi behöver ett visst mått av stress för att vara lite mer alerta.

Det blir även farligt om vi INTE ger oss tid att K O P P L A A V.
Man ska inte inte förringa vikten av att koppla av och slappa.

Jag mår som bäst av att koppla av efter att jag tagit ut mig på ett träningspass.
Efteråt äter jag som en häst och kan sen landa mjukt och skönt en stund i soffan med maken.
Titta på en serie eller ett program.
Axlarna sjunker och jag andas djupt ner i magen.

Värme och sol har samma inverkan på mig.
Där på en solsäng vid Alcudias kust kunde jag lätt slumra till, känna hur kroppen sjönk ner och ljudet av vågornas sus fick mig att totalt koppla av.

Numer har jag blivit bättre på det där.
Det finns dessutom mer tid för avkoppling.

Hur kopplar du av?

Take care 🤍
Varma kramar Anna