Om att vara snäll mot…

“Jag tror att om man är snäll mot sig själv, kan man också vara snäll mot andra”

Hennes röst är mjuk, varm och lugn.
Hon inleder kvällsmeditationen som hon håller live via Facebookgruppen
Meditationer och Mindfullness med Maria… Jag har krupit ner under täcket och låter hennes milda röst guida mig att komma ner i varv och fokusera på mina andetag.

Bit för bit låter jag kroppen koppla av, andas lååååånga djupa andetag. Känner hur magen höjer sig när jag drar in luften, för att sedan sakta släppa ut andetaget.

Jag tar hand om mig själv.
För det kan bara jag göra.
Jo, andra kan ta hand om mig oxå, men de delar av min hälsa som jag kan påverka, är det bara jag som kan kontrollera och vara snäll mot mig och min kropp.

Hennes ord stannar i mig.
Ett budskap som jag vill sjunga ut, basunera ut.
Snälla, ta hand om er själva – livet blir faktiskt mer varsamt att leva då.
Lika mycket som jag behöver svettiga träningspass behöver jag även stillhet och sinnesro.

Ja, jag är snäll mot mig själv.

ÄR DU SNÄLL MOT DIG SJÄLV?


Vi satt där med varsin soppa och planerade för kommande möten och projekt.
Det är också att vara snäll mot sig själv.
Att våga tro på sina idéer och gemensamt jobba mot ett mål.
Milstolpar är uppsatta, frågeställningar nedtecknade och tankar kring kontakt med sponsorer utformas.

Många bollar jongleras med, och vi har möten med fantastiska människor.
Människor som delar med sig av sina erfarenheter till oss.
Det är en rikedom och skapar en enorm mening för oss.
För det handlar om just det – att skapa meningsfullhet, det är drivkraft nummer ett.

Ta hand om Er vänner!
Nu ska jag skissa på ett brev till en potentiell sponsor.
Vi söker nu sponsorer för att kunna fortsätta med det vi gör. För vi behöver frigöra tid i våra liv och kalendrar för att kunna ägna mer tid åt dessa meningsfulla projekt, där podden är ett av dem.
Så vet du någon som skulle vara intresserad av att sponsra vår podd, be dem ta kontakt med oss!

Varma kramar,

Om frukostvanor och operation

F R U K O S T V A N O R

– Vad har du för frukostvanor?
Äter du samma sak varje dag?
Eller skippar du frukost?
Drar du bara i dig en shake eller smoothie?

“Frukost är dagens viktigaste mål” – nog har vi alla hört det?
Faktum är att det är något av en myt. Och då gäller detta inte växande människor som våra barn, är oerhört viktigt att tillägga.

Minst tre dagar i veckan tillämpar jag periodisk fasta.
Det innebär att jag fastar mellan kl.19 på kvällen innan till kl.12 dagen efter.
Då dricker jag endast, och då mest vatten, eller lite thé.

Varför då?
Jo, för att låta tarmarna vila och inte ha något att bearbeta.
Därefter, ja då äter jag en riiiiktigt stadig lunch, för då är jag ordentligt hungrig. Det är dessutom inte farligt att vara hungrig.

På helgerna älskar jag att fixa något riktigt gott till frukost, som en solsmoothie hembakta knäcke. Algshoten på chlorellapulver – den är ALLT annat än god och den sveper jag endast i mig för hudens skull. Min hud har tagit stryk det senaste året pga medicinering, men kanske också pga en överkonsumering av olika hudvårdsprodukter. Jag har nu lärt mig att när det kommer till huden är det verkligen “LESS IS MORE!” – men det är ett annant
inlägg 😉

Å den andra shoten där är en nyponshop med nypon, nja… den var inte så smarrig så nyponpulver strör jag hellre på chiapuddingen 🙂

Berätta – hur ser dina frukostvanor ut?

Operation… Ja, ni minns kanske att jag skrev om det här...
Jag blev nästan chockad när de redan i torsdags ringde och erbjöd mig en tid i nästa vecka…
Eeeeh, jaaaa det kan jag… ” fick jag fram.
Igår kom brevet med kallelsen och dubbelduschsinstruktionerna.
Så på onsdag ikläder jag mig den vita nattsärken och låter mig sövas på den uppvärmda britsen i det lysande vita operationsrummet…

Det blir bra, och det här är något som jag helt har valt själv.

Nu fina ni ska jag städa… Det har inte hunnits med i veckan 😉
Ta hand om Er!
Många varma kramar,

Om många järn i elden

M I T T K A L M A R

Den här promenaden har jag gjort så många gånger. Sjukhuset tur och retur.
Det är en fantastiskt fin promenadväg och på vägen kan jag prata med nån älskad i telefon, lyssna på en intressant podd, eller bara tänka mina tankar.

Ja, vi har många järn i elden nu… 🙂 Maken har precis skapat vår nya webbsida, och jag har klippt morgondagens poddavsnitt.

Hur orkar jag?
Jo, jag tränar, äter bra mat, går och lägger mig i tid och lyssnar inåt.
Men framförallt handlar det om en dröm, en vision, en önskan och en drivkraft att göra skillnad.

Det här är det livet som jag vet om att jag har. Det vore ju ganska dumt att strunta i det som poppar upp i huvudet och försöka göra verklighet av de idéer man har.

Det finns ett ordspråk som säger:

‘ gör som havet – V Å G A !

Ta hand om Er och njut av kvällen!
Varma kramar,

Om innovation

Foto: Sara Jonasson

I N N O V A T I O N

Alltså – det är spännande tider vi går till mötes!
Idag var vi på första träffen med start-up gruppen Boost Chamber för entreprenörer med innovationer.
För vi har ju en idé som vi filat på ett tag. Och nu får vi alltså möjligheten att prova den med riktiga proffs på affärsutveckling.

Så det snurrar en del just nu…
Och som ni förstår så kan jag inte berätta mer än så.

Å så har vi ju vår podd, vår lilla bebis som vi brinner så för.
Imorgon ska vi spela in med kuratorn som jag gått till.
Kan garantera att det kommer bli ett mycket intressant avsnitt på söndag!

Nu – ja nu ska jag varva ner lite innan jag gör kudden sällskap.

Varma kramar,

Om höst, food prepp och Cecilia

Vi är TACKSAMMA att vi fortfarande har en bit kvar av kakan…
Ekenäs är en idyll och att vakna en lördagsmorgon och ge sig ut på en löprunda är verkligen som att ta en tur längs memory lane…

Svärmor och hennes man var borta så vi lånade huset och njöt av den lantliga luften och lugnet för ett dygn.

Det slog mig att hösten verkligen är här nu…
Ni vet när man bor mitt inne i stan märker man inte av fallande löv på samma sätt.
Och september har ju onekligen bjudit oss på en fantastisk brittsommar…
Men nu är det nog ganska oundvikligt ändå. Regnet som piskar mot fönstren, höstvindarna som riktigt tar tag i en…

Så det var en skön men ack så blåsig löprunda längs med havet…

Söndag och snart middagsdax igen…
Har faktiskt preppat lite inför veckan som kommer.

Brukar ni Food preppa?

Jag är typ inte världsbäst på det, men ska försöka bli lite bättre. Just för att underlätta vardagen lite. Med jobb, träning och en hel massa andra projekt “going on” så tenderar veckorna att rassla iväg i ett huj!
Det är ju lätt då att matlagningen blir till ett stressmoment. Och jag vill ju gärna ha en del kontroll över det där med maten 😉
Så idag har jag förberett en sötpostatissoppa och gjort grönsaksbiffar, redo att bara ta fram ur frysen och fixa lite tilbehör till.

Idag kan ni lyssna till vårt A R T O N D E poddavsnitt! Ett väldigt fint och berörande avsnitt med Cecilia, som var gravid i vecka 21 när hon fick besked om att hon hade bröstcancer.
Lyssna via Acast & Spotify – hör gärna av dig om du vill lyssna via någon annan app.

I nästa avsnitt ska vi prata med en kurator, har ni några frågor till henne – skicka gärna ett DM till oss på instagram @vestman_wahlstam.

Ta hand om Er!
Varma kramar,

Om L i v . . .

Luften går ur mig…
Mörkret sänker sig medan jag går.
Vi pratar, men allt jag säger känns fattigt.
Vad kan jag säga som kan betyda något?

Många saker i livet känns så futtiga ibland.
Jag hade tänkt skriva om ett nytt kuddfodral i vårt vardagsrum – men jag förmår inte.
Det går bara inte just nu.

Vi har det här livet, säger vi.
Kanske tycker någon eller några att vi är känslokalla inför vissa saker…
Nej… Det är för att vi väljer. Vi väljer vad vi vill fokusera på och vill någon bråka om pengar, prestige och stolthet – ja, då tar vi ett djupt andetag och låter det passera.

‘ This to shall pass

– Björn Natthiko Lindeblad –

Det är svårt att ta in. Men nog vet han vad han talar om, Björn Natthiko Lindeblad.
Men hur ska man kunna ta in, kunna förstå eller överhuvudtaget förstå meningen med vissa saker som händer? Hur kom det sig att jag överlevde, men andra gör det inte?

Cancerhelvetet skär i våra hjärtan. Cancerhelvetet tar liv ifrån oss.
Varför?… på det finns inget svar.

Jag förstår att det finns krig i den här världen. Tyvärr.
Men A L D R I G ska det svarta ta över.
Vi kommer förfasas, vi kommer gråta, vi kommer bli sårade…
Men så länge vi tror på det som är gott, så kan vi dö i frid.

Det kommer alltid finnas ondska, sjukdomar och klimathot.
Men det finns det andra också. Det som vi faktiskt KAN påverka.
Bara vi själva kan välja.

Jag väljer L I V E T som är här och nu.
Jag kan lyssna, skicka kärlek, visa omtanke och finnas.
För de som vill. För de som inte vill… not my problem.

Vissa saker får vi aldrig svar på. En del saker är oförklarliga…
Jag finns här… det är det enda jag får ur mig nu…

Med kärlek,


Om livets världskrig

Dagbok

Thoughts…notes D R E A M S

Varje kväll skriver jag i min tacksamhetsdagbok.
Saker som jag är tacksam för just den dagen.
Fokuserar på det som ger mig värme inombords.

Pyjamas rosa

Jag kryper ner under täcket i min pyjamas.
Pussar min man godnatt och har med mig de fina tankarna när jag ska möta Mr.Blund…

Idag är jag innerligt tacksam för vårt möte och poddinspelning ikväll.
En helt fantastiskt person som vill dela med sig av sitt världskrig.
Det som rasat inom henne och härjat i hennes kropp.
Bitvis hörde jag hur mitt hjärta bultade högt och kanske hörs det hur vi sväljer tårarna.

Pyjamas

Vi kan lova er, att den dagen någon av oss slutar att bli berörda… nej, vet ni vad, jag kan inte lova det, för jag vet inte hur det skulle kunna gå till.
Att bli berörd och kunna beröra andra människors känslor – det är vackert och det är viktigt.

Så fokusera på vilka strider du tycker är värda att utkämpa, det kan bara du svara på… Men valet är ditt, precis som livet är ditt…

Varma kramar,

Om solboost och pysslat om

Höstbukett

Snart dax att ta mig en dejt med kudden här snart….
Jag som tidigare varit något av en nattuggla orkat knappt hålla mig vaken efter nio nu för tiden…

Vaknade lite i sju imorse och då var luften redan ljummen… Ingen mer än jag var vaken hemma hos mor & far så jag smög mig i träningskläderna och gav mig ut på en löprunda…
Att möta dagen på det viset är helt fantastiskt.
Jag tänker många gånger på det när jag springer – att det fanns en tid då jag knappt kunde gå utan att det smärtade i benen. Att springa kändes som en utopi.
Därför njuter jag av varje steg, av varje andetag.

Har varit hemma hos mor & far en sväng.
Önskar att det inte hade varit söndag idag och vi måste åka hem för jobb och skola…
Och jag önskar att jag kunde ha något helande i mina händer så mams kunde bli bätttre. Magen som bråkar och bältros i kombo med skolios… Ni anar inte vilket krig som pågår i hennes kropp… Och allt jag önskar är att hon slapp denna smärta, den fysiska såväl som den själsliga… ingen anar hur ont hon har, för ingen av oss vet hur ont någon annan har.
Tänk om fler hade lite större förståelse och inte var så fokuserade på oväsentligheter….

Vänner… Nu ska jag krypa ner.
Men vill verkligen T A C K A för alla hejarop, all värme och all pepp!
Det är G U L D värt ❤

Varma kramar,

Om Boost Chamber och rosa himmel

Rosa himmel

Hör ni låten…
Rosa himmel… med Molly Sandén.
Den är verkligen helt fantastisk och just nu målas himlen i de allra vackraste färger om kvällarna.
Den här himlen var verkligen en stund av förundran igår efter vår poddinspelning.

Lämnade ju er med en cliffhanger förra fredagen…
Tänkte avslöja för er vad den handlar om 😉
Vi har ju en del “järn i elden” nu om man säger så 😉 Vi jobbar ganska hårt faktiskt och det är inte mycket tid över till annat än äta, sova och träna efter jobbet. Men vi tror stenhårt på vår idé och det är vi inte själva om!!
Det handlar om innovation och vi har nu kommit med i ett program för entreprenörer med nya affärsidéer!!! Det kallas här i Kalmar för Boost Chamber och är ett förstadie till en inkubator. Kanske är det här rena grekiskan, men det innebär att vi nu kommer få hjälp av proffs såsom affärsutvecklare för att förfina vår idé och genomföra professionella marknadsundersökningar!

Behöver jag säga att vi är helt euforiska över detta :))
Eftersom vi pratar innovation kan jag ju inte avslöja vår affärsidé som ni säkert förstår.
Så… fortsätt heja på är ni gulliga, för det behövs. Vägen är ju inte alltid spikrak, men vi har ändå kommit en bra bit på väg nu!

Men… Nu är det fredagskväll. Jag har klippt senaste poddavsnittet – tänk att jag lärt mig det med!! 🙂 Älskar att lära mig nya saker numera 🙂
Nu väntar soffan och en kopp varm Golden Milk Chai.

Varma kramar,

Om BALANS

B A L A N S

Känner mig förvånansvärt pigg i kroppen.
I lördags kväll fick jag verkligen fullkomligen släpa mig uppför trapporna till lägenheten.
I söndags gick jag inte ens utanför dörren.
Igår ganska återställd – idag förvånansvärt stark i kroppen.

Så – ikväll hade jag bokat in mig på ett yinyoga pass. Verkligen så skönt. Som en restart till kroppen för att återställa balansen.

Har verkligen funnit min väg. Så som jag mår bra av att leva just nu.
För mig är inget svart eller vitt, hugget i sten eller totalt konstant.
Livet förändras och så gör även jag.

Jag må vara strukturerad och ordningsam som få – men i sinnet är jag kanske lite mer “flummig”, om man nu ska kategorisera sitt varande.
Jag tror på livet och när vi cyklade i lördags sa jag:
“Jag känner LIVET i mig!” – för den känslan att kunna cykla fram längs det fantastiska vackra öländska landskapet, det var en gåva i sig.
Inte ens Victorias tonårsson tyckte att jag var pinsam 😉

Jag tror på att bejaka sitt inre. Att våga vara den man är, även om det inte passar alla andra. Om och om igen säger jag det, vi bär alla våra ryggsäckar och vi vet inte alltid vad den andre bär för tung last i sin…
Så, om vi kan respektera varandra och låta var och en få vara den de är. Ja, då skulle många konflikter kanske inte finnas på denna jord…

Vi höll i varje rörelse i fem minuter. Ett detoxpass som var som balsam för min själ.
Jag mår bra. Det är väldigt fint så.

Här kommer den nu… min boomerang med kärlek,