Om det här med att packa

Vårt grå skåp… som varit vitt, sen svart, sen grått. Gillar det helt klart bäst i grått.
Flyttade runt lite på sakerna när jag grejjade här i lördags. Inget nytt bara nya placeringar, fast det blir ändå lite som nytt då ju 🙂

Packa… som i att packa sin resväska alltså.
Absolut inte som i att flyttpacka, Thank Goooood!

Jag har nog typ F i att packa alltså. Totalt underkänd, kanske med viss potential till ett FX där det finns möjlighet till komplettering för att bli godkänd.
Men ändå.

Jag vill gärna safe:a och ha med så mycket som möjligt “ifall att”: jag slabbar ner mig, slår mig, har sönder något, fryser, är varm… Ja, ni fattar va? 🙂

Samtidigt är det ju ett väldans prekärt bekymmer.
I-landsproblem Big Time.

För jag ska ju på tjejresa till Mallorca!

Har inte så mycket tid att vinka på nu eftersom vi har invigning på mitt jobb imorgon med efterföljande kalas på kvällen. Ja, jag lär ju smita lite snyggt efter maten nån gång.
Jobbar sen halvdag på fredag och blir upphämtad vid ett-tiden.

Det ska bli riktigt skönt med ett brejk nu. Fast jag bara jobbat 1,5 månad. Men det har varit väldigt mycket på många plan och då är det skönt att komma iväg.
Inga tider, bara ta dagen som den kommer med ett härligt gäng.

Varma kramar Anna
🤍


Om värmen hos Sallys Hus

Det är 1,5 vecka sedan nu.
Som jag körde många mil och besökte Katarina och Sofi i Örebro.
Fredagens lunchdate med Katarina och Helena kan ni läsa om här.

Eftersom vi var så himla trötta på fredagskvällen sparade vi spabadet till lördagsmorgonen.
Den lyxen att hoppa ner i ett varmt spabad med en magisk utsikt med den finaste av vänner… Ja, det är fint det ❤

Kan man annat än bli alldeles varm i hjärtat av att mötas av det här?
En bricka med härlig äppelmust och färsk frukt.

Å de där två då…. Alltså Sally är liksom mer som en bebis än en hund.
Söt som socker och hon var lite sugen på att hoppa upp hos mig där i gästrummet på kvällen 🙂

Efter en härlig stund i spabadet gjorde vi oss iordning och tog en tur in till stan.
Inte vilken tur som helst för jag fick åka Tessla, ni vet när man får testa att axa
från 0-100 på 3 sekunder!! Jag tjöt av skratt :))))
Det var som att åka karusell ju.
Spelade tom in det oxh skickade ett klipp till maken * ha ha ha*

Hur eller hur…
Medans Katarina duschade smög jag runt och fotade alla vackra stilleben…

Som lamptokig så står den här grapelampan på min wishlist…. Såååå fin!

Hela deras hem är så rofyllt, mysigt och fyllt av kärlek.
Där känner man ro och man bara landar.

Å lamporna i köket…
Jag minns att vi hade gjort klart vårt kök i huset och satt upp helt andra lampor…
Åååå, de var bara såååå fel! Så när jag såg de här så blev det en copypaste på dem 🙂
Fick dem i 40-årspresent minsann 🙂

Ja, det är verkligen så mysigt hemma hos Katarina och hennes M.
Så himla tacksam att våra vägar mötts här i livet.

Det är ändå EN av alla de fina sakerna med sociala medier. Att möta och träffa nya människor. Skapa nya band och finna vänner som man vill ha kvar för resten av livet.
Nya möjligheter som föds och tar en till nya platser i livet.

Tisdagkväll och det blir en lugn sådan.
Vi har fullt upp på jobbet just nu, massor av nya studenter med massor av frågor. Sen ska vi ha invigning i våra nya lokaler på torsdag så det är en del fixande inför det med. Ska bli riktigt kul! 🙂

Men jag behöver nog allt börja packa ikväll… Jobbar hallvdag på fredag, sen åker vi!! Fattar knappt att vi det är dax nu, resan som vi planerat för sen länge! 🙂
7 tjejer i ett hus på Mallorca, det kommer bli helt galet härligt!!!

Ha en riktigt fin kväll!
Varma kramar Anna

Om vårt vardagsrum och vardagspusslet

Vårt vardagsrum ska ge plats åt nedvarvning och arbete.
För att man ska kunna koppla av måste det vara enkelt att städa undan papper och annat som man kan behöva.
Vi har gott om dold förvaring, där nödvändiga pärmar och annat förvaras.

Vissa dagar är det den bästa stunden på dagen…
När man bara sjunker ner i soffan och kollar på nån serie efter en innehållsrik dag.
Jag jobbar väldigt mycket med att inte svepas in i någon vardagsstress, som lätt kan drabba en när man inte är van.

För det är klart att det är en omställning.
I synnerhet när man ska ge sig på det där med att jonglera.
Ni vet, flera bollar i luften och kunna prioritera att fånga rätt boll i rättan tid.

Jag känner direkt igen symptomen.
Vet inte vilken fot jag ska stå på eller vad jag ska prioritera först.

Då måste jag bara stänga av.
Sätta mig ner och bara djupandas.
Tänka klart mina tankar och samla ihop mig.

Vi har ju ändå allt så förspänt nu.
Mindre måsten och mer tid för träning och liv vid sidan av jobbet.
Men så klart tar det tid att hitta rätt nivå.
Jag har ju en tendens att köra på i hundranittio och vilja allt på en gång.
Minst av allt vill jag att det ska märkas av att jag varit sjuk.
Vill inte, inte, inte använda det som en ursäkt.

Så här är min plats för återhämtning och inspiration.
Källa till kraft och ny energi.
Plats för paus och omstart.

För ingen är ju perfekt.
Man kan bara göra så gott man kan, utifrån de förutsättningar man har.

Men här finner jag ro.
Här sänker jag axlarna och andas från magen.

Ett rum kan ha så stor betydelse för en ändå.
Vårt hem är oerhört viktigt för mig.
Där är jag alla sidor av mig själv.
Bra som dåliga.
Mestadels de bra hoppas jag 🙂

Var är din plats för ro, vila och återhämtning?

Nu ska maken och jag iväg på ett cykelpass!
Ha en fin kväll.
Varma kramar Anna
🤍

Om att ha haft en fixarhelg

Mörkret sänker sig allt tidigare nu.
Vindarna är allt kyligare och det tar tag i fönstren när det blåser.

Jag sitter i vårt kök och hör diskmaskinens brus.
Allt är klart inför en ny vecka.
Vi har haft en hemmafixarhelg.

En och annan svordom ljöd här hemma igår…
Gardiner som skulle läggas upp och när både tak, väggar och golv är sneda så krävs det en del tålamod för att ro det i land…
Ok, det gick till slut, men en del muttrande blev det allt…

Men nu är alla gardiner på plats igen och det ger en mer ombonad känsla här hemma.
Och när man ändå håller på och fixar flyttas saker på både en, två och åtta gånger.
Tills jag till slut är nöjd.
För nu.

Det ger mig ro att ha allt i ordning här hemma.
Då kan jag slappna av.

Hur har er helg sett ut?

Vet ni, nu ska jag sjunka ner i soffan en stund.
Bara känna lugnet en stund.

Varma kramar Anna
🤍

Om när tonåringen är på sleepover

Ja, vad gör tonårsföräldrarna då liksom?
Hade fått tips av en kollega, som liksom jag är väldigt förtjust i bubbel, om en amerikansk brut som vi smakade på medans vi lagade mat.

Tänkte först att jag skulle gått och tränat efter dragningen för politikerna…
Men det var som att all luft bara gick ur mig när jag klev ur skorna på dörrmattan.
Hjärnspöken som dränerade all energi tog musten ur mig.

Så jag bara satte mig i soffan och kollade på de två sista avsnitten av Younger.
En feelgood-serie, och nu vill jag ju bara att nästa säsong ska komma ut!
Är det nån mer som kollar på den?

Tillbaka till bubblet och datenightkvällen då… 🙂
Vi sippade på lite bubbel medan vi lagade en oxfilépasta.
Pratade om veckan som gått, saker som händer och livet i största allmänhet…

Sen är det ju en himla tur att det numer finns sånna däringa vakumförslutare… 🙂
För nu har vi ju kvar tills ikväll med 🙂

Så tonårsföräldrarna hade en riktigt mysig kväll, fast det är tomt när våran duva inte är hemma.
Men det är liksom en del av livet nu. Att hon är hemma mindre och vill vara mer för sig själv här hemma. Det är inte helt enkelt att vänja sig vid, men jag förstår ju så klart att det är så det ska vara.
Hon som när man ber henne plocka i ordning eller städa upp bara glatt säger:
“Absolut mamma!” och gör tummen upp 🙂
När man liksom förbereder sig på diskussion, men det inte behövs… Kanske kommer det, inte vet jag, men varken mannen eller jag var väl särskilt bångstyriga som tonåringar heller 😉

Hon är ju vår stolthet och vår skatt.
Hon gör oss lyckliga och tacksamma.
Tacksamma att just vi är hennes mamma och pappa.

Så vi hade det ju rätt mysigt ändå.
Med livsprat och god mat.

Nu är hon hemma igen och ordningen liksom återställd.
Vi tar lördag och det blir en chill sådan för vår del.

Vad hittar ni på idag?

Varma kramar Anna
🤍

Om att ingen är felfri

“Den som är utan skuld kan kasta den första stenen”

Sommarpratet hörs i lurarna och jag lyssnar intresserat på Maria Borelius
och hennes livshistoria.
Det handlar både om kost, men även om helhetshälsa och vad som får oss att må bra.
Om att våga blicka inåt och reflektera över våra egna liv.

Vem är först att räcka upp handen och säga att den är felfri?

Inte jag.
Jag är väl medveten om de flesta av mina fel och brister.
Men jag kan ha sidor som någon kan störa sig på som jag inte har någon aning om.
Det kan ingen av oss styra över.
En del har helt enkelt bara bestämt sig för att störa sig på just dig eller mig.
Det är något vi alla får lära oss att leva med.
Eller så låter de oss leva i ovisshet – det kan faktiskt vara den schysstaste varianten, om det inte skadar någon så klart.

Jag har förändrats.
Mycket med mig har förändrats.
Min man har levt så nära och V I har ju T I L L S A M M A N S förändrats.
För just nu passar det oss att leva såsom vi lever just nu.

Vem vet vad livet för med sig om 5 år, 1 år eller 2 månader??
Ingen vet.
Men jag vet att jag kanske inte alltid vill göra saker såsom jag alltid gjort dem förut.
Jag och vi vill bryta ny mark och prova nya sätt.
Inget banbrytande på något vis, men för två ganska trygghetsknarkande personer kanske det blir lite revolutionerande.

Hennes röst är mjuk och behaglig att lyssna till.
Hon har lyssnat inåt och sett på livet genom nya glasögon, nyfiket tagit reda på saker hon funderat över.
Jag stannar till och lägger det på minnet.

Den som står utan skuld kan kasta den första stenen.

Det kan vara så att det kommer från bibeln.
Men för mig spelar det ingen roll.
Alla har rätt att tro på det de vill.
Gud, universum, kärleken, havet, vinden, solen, människorna omkring oss…

De lägger ner sina stenar. De äldre först, sedan resterande.
För vem är utan skuld i detta liv?
Det är när vi inte kan förlåta som vi fastnar.

Fredag eftermiddag och jag ska hålla en dragning för politiker från Region Skåne om patientmedverkan. De vill lyssna till min erfarenhetsinsamlade kunskap och jag delar så gärna med mig. Jag är tacksam att de vill lyssna på mig.

Ta hand om Er och ha en fin helg!
Med kärlek,
Anna

Om provtagning, läkarbesök och utredning

Högerarmveck är alltid bäst.
Där är venen tydlig och lättstucken.
Sköterskan sticker och tar de prover som behövs.
Det är inför nästa veckas läkarbesök på hematologen.
Årskontroll… Igen?
Var det ett år sedan, eller var jag där i våras..?
Jag minns inte.

Ibland blir det som geggamojja i mitt huvud.

Mobilen ringde i början på veckan.
“Vi har en ledig operationstid nästa måndag, vill du ha den?”
Eeeehhhh… “Nej, den vill jag faktiskt inte ha”, svarade jag.
“Jag åker på tjejresa till Mallorca nästa lördag…och jag vill faktiskt kunna bada..”
“Ja, läkaren sa att du mest troligtvis inte kan, vi gjorde bara en chansning när vi fick in ett återbud.”

Var jag otacksam..? Nej, vi hade kommit överens om slutet på september eller början på oktober.

Ibland blir det bara som geggamojja i mitt huvud.

Det kom ett brev… Linköpings universitetssjukhus.
Ny tid för mitt besök angående den onkologiska utredningen.
10 oktober kl.14.00
Vi åker över dagen maken och jag.
Vad innebär det, tänker jag och tusen tankar hinner fladdra förbi.

…Ja, ibland blir det som geggamojja i mitt huvud.

Drar på mina träningskläder och går till gymmet.
Där kan geggamojjan försvinna i takt med att svetten droppar från mitt ansikte…
Mascaran kladdar och jag är allt annat än fräsch.

Utan all fysisk aktivitet hade jag orkat det jag gör idag.
När geggamojja angriper från olika håll.

Jag cyklar tungt tungt uppför backar, och mina ben går i snabba cirkelrörelser i droppen.
Det är i mitt huvud begränsningarna finns.
“När ni tror att ni använt er fulla kapacitet, har ni bara använt 30% av den”, säger inspiratören.

Så.
När vi tror att slutet är nära.
Ja, då har vi helt enkelt 70% kapacitet kvar.

Och när man går i mål känns det som en seger varje gång.
Vi måste tillåta oss att känna så.

Även när geggamojjan attackerar från alla håll och kanter.
Inte ge den vårt fokus.
Ibland är det lättare, ibland betydligt svårare.

Så hon kramar mig min juvel.
Ser att dagen varit tung.
Men allt kan man inte berätta.

Det är kväll och ögonen är tunga.
Sängen lockar och jag kapitulerar och kryper ner.
Det är fredag imorgon.

Tänk va fint det är med fredag ändå.

Med kärlek,
Anna

🤍

Om att ha haft dejt med bröstsystrarna

Vi delar erfarenheter.
Vi känner samma för olika saker.
Vi känner olika för samma saker.

Vi pratar, vi skrattar och vi delar erfarenheter.
Vi är i olika faser, vi är i samma faser, vi pratar om faser och vi läger faser bakom oss.

Vi lever NU och värdesätter våra liv.
Vi vill inte lägga energi på sådant som vi inte vill längre.
Vi kan inte bara “vara till lags” utan gör det som känns rätt i hjärtat.

För livet är för kort för att undra.
Livet är för kort för att inte stilla sin nyfikenhet.
Livet är för kort för att inte följa vår inre kompass.

Vi kramas.
Vi ler.
Vi säger “Vi ses snart igen”.

Opretantiöst.
Kravlöst.
V.i. s.e.s. s.n.a.r.t. i.g.e.n.

Med värme och kärlek,
Anna

🤍

Om att ha ett storstädat hem

Prick klockan åtta plingade det på dörren.
Det var dax för storstädning!
Den lyxen att gå till jobbet och sen komma hem till ett skinande rent hem är så värdefull för mig.
Jag gör gärna avkall på något annat för att prioritera det.

Ja, det är många som undrat om jag verkligen klarar av att leja bort städningen?
För jag är ju gaaaanska petig och pedant 😉
Men vet ni vad, det går alldeles utmärkt när man vet att de man anlitar har
stolthet i det de gör.
Vi anlitar ett lokalt företag som heter Seos, som vi började anlita till fönsterputs när vi bodde i huset. Det var även de som flyttstädade när vi sålde.
Då när jag fick erbjudande om jobb där eftersom det var det renaste hus de nånsin flyttstädat * ha ha ha * 🙂

Ja, jag sätter stor stolthet i vårt hem och att hålla det rent.
Det är liksom bara sån som jag är.
M. E. N.
Det är viktigt att veta att jag ALDRIG nånsin skulle säga eller tycka att nån annan har det stökigt eller smutsigt.
För jag reflekterar inte över det.
Var och en gör precis som den vill.

Men nu sitter jag iaf här i fåtöljen i vardagsrummet och bara njuter av ett skinande rent hem. Lister som är torkade, tak dammsuget på spindelnät (de kommer när det börjar bli fuktigt här… uuuu), fönster putsade, dusch skurad, ugn rengjord… Ni vet allt det där som skulle ta mig minst tre dagar att göra.

Nu ska jag “känna in” lite och fundera på om saker ska byta plats och hur jag ska få en lite mer “höstig” känsla här hemma. Men har bestämt mig för att behålla ljusa gardiner, det kanske blir nån ny kudde istället 🙂

Hur gör du för att få till en lite mer “höstig” känsla i hemmet?
Brukar du storstäda nu till hösten?
Vad är viktigast för dig när det kommer till städning?

Varm kram,
Anna

Om att ha firat Sofi

Det var 2011 som våra vägar korsades via cybervärlden.
De köpte ett betydligt nyare hus medans vi köpte ett som mer liknade ett ruckel till en början 😉
Så följdes vi åt och delade än det ena än det andra med varandra.
Till slut blir man så nyfiken på varandra att man vill träffas så det gjorde vi!
Till en början var de två, sen har vi fått hänga med på deras resa att även bli föräldrar.

Och nu har hon alltså fyllt 40 denna sköna böna!
Igår var det tjejfest och Sofi hade verkligen fixat allt såååå hima fint.
Med så fin hjälp av hennes urgulliga mams och hennes svärmor.

Det behövdes ingen confetti, för den stod björkarna för 😉

Klassiskt blått och vitt… Kan man nånsin tröttna på det?
Nooooooo…. Så så vackert.

En ljuvlig bukett från en av hennes vänner från egen trädgård… Alltså kan man ha så vackra blommor i egna rabatter?!? 💕

Jaaaa, jag bytte om efter en stund 😉
Blev lite för kyligt med kort klänning framåt kvällningen 🙂
Kul idé med “Photoboth”, eller hur 🙂

Så T A C K fina Sofi för en härlig fest med goa tjejer!

Jag tackar även Waze som ser till att jag kör dit jag ska 😉 För det här med kartor har liksom jag aldrig blivit riktigt vän med.
Jag brukar säga att GPS:en uppfanns för såna som mig 🙂
Å 4,5 timmar senare bakom ratten var jag hemma igen.

En händelserik helg är till ända… Nu väntar två veckors jobb innan jag har lite semester igen. Något så urlyxigt som en tjejresa söderöver…:)

Hur har D I N helg varit?
Varma kramar Anna