Om solboost och pysslat om

Höstbukett

Snart dax att ta mig en dejt med kudden här snart….
Jag som tidigare varit något av en nattuggla orkat knappt hålla mig vaken efter nio nu för tiden…

Vaknade lite i sju imorse och då var luften redan ljummen… Ingen mer än jag var vaken hemma hos mor & far så jag smög mig i träningskläderna och gav mig ut på en löprunda…
Att möta dagen på det viset är helt fantastiskt.
Jag tänker många gånger på det när jag springer – att det fanns en tid då jag knappt kunde gå utan att det smärtade i benen. Att springa kändes som en utopi.
Därför njuter jag av varje steg, av varje andetag.

Har varit hemma hos mor & far en sväng.
Önskar att det inte hade varit söndag idag och vi måste åka hem för jobb och skola…
Och jag önskar att jag kunde ha något helande i mina händer så mams kunde bli bätttre. Magen som bråkar och bältros i kombo med skolios… Ni anar inte vilket krig som pågår i hennes kropp… Och allt jag önskar är att hon slapp denna smärta, den fysiska såväl som den själsliga… ingen anar hur ont hon har, för ingen av oss vet hur ont någon annan har.
Tänk om fler hade lite större förståelse och inte var så fokuserade på oväsentligheter….

Vänner… Nu ska jag krypa ner.
Men vill verkligen T A C K A för alla hejarop, all värme och all pepp!
Det är G U L D värt ❤

Varma kramar,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.