Om pannben och mål

Söndagsträning – styrka för att orka springa många steg 🙂

Det var fredag eftermiddag.
Jag hade stämplat ut och plockat undan “jobbkontoret”.
Vill inte ha känslan av jobb här hemma när jag har checkat ut.

Fredagar brukar vi även ha lite FaceTime med mor & far och lillebror och hans familj.
Checka läget och önska härlig helg 🖤
Längtar så det skriker efter att vi kan ses. Brorsonen växer och det kommer en massa ord nu, så det händer ju så himla mycket, som man vill vara en del av. På det viset är det tur att det finns bra digitala hjälpmedel så man ändå kan S E varandra.

När vi lade på var jag ute i den skinande solen och de starka vindarna.
Ju mer jag sprang, desto starkare blev mitt mål. Jag hade inte tänkt det innan jag gav mig ut, men ju fler stegen blev så visste jag att det var N.U. jag skulle klara det!
För jag sätter upp mål för mig själv. Avslöjar för någon enstaka, men bestämmer inte NÄR.

Kände att allt var på min sida. Och om jag har bestämt mig, ja då har jag ett sinnessjukt pannben faktiskt. Checkade av hur långt jag hade kommit och visste att den där mätaren skulle slå över på E. N. M. I. L.

Jag var H E L T euforisk när jag “gick i mål”! Målet var precis utanför blomterbutiken där jag belönade mig själv med en ljuvlig pionbukett!
För det kan jag säga, när man varit så svag som jag har varit kan det vara svårt att tro att man ska klara en sån här grej!
Jaaaadååå, det finns de som springer tio mil, bestiger berg och dyker 100 meter.

Men min lycka över min prestation är trots allt min!!! Och den har jag rätt att äga.
Dessutom vill jag gärna sprida så mycket HOPP & GLÄDJE som jag kan.
För det GÅR, saker som man kan tro är helt omöjliga, kan vara genomförbara.
Och vi måste få lov att glädjas åt framsteg som vi gör!

Det finns så mycket i livet som jag känner sådan extrem TACKSAMHET och ÖDMJUKHET inför. Ibland så att jag blir helt gråtfärdig. För jag vet hur nära Liv & Död är varandra, att saker och ting kan förändras under bråkdelen av en sekund.

Dagens T. A. C. K. S. A. M. H. E. T. S. L. I. S. T. A. 

* Morgonträning med styrka och yoga
* Samtal med fina @HometoTiny - tänk att man ändå kan känna sig så        nära, fast man är i varsin lur.
* Doften av syrener som håller på att slå ut
* Långpromenaden med fina vännen. Spear ingen roll om vinden var kall, för att få vara så närvarande i någon annans liv är för mig en gåva. Kände mig rörd och blank i ögonen när vi skildes åt. För man vill kramas, men vi gjorde en fot-mot-fot. 
* Känslan när min man säger: "Du behöver inte göra någonting, jag fixar middagen..." 
* En härlig känsla från gårdagens fina möte med min businesspartner!

Ja. Världen är just nu upp-och-ner.
Jag försöker bara göra så gott jag kan. Sprida energi när jag har gott om den, sprida värme och kärlek när jag kan och vara så närvarande i livet som det bara går.
Men tro mig, jag pendlar ibland från en stund till en annan.

Men just nu idag, så är jag så OTROLIGT ÖDMJUK för LIVET – som jag uppmanar er att inte ta det för givet 🖤

Med massor av kärlek,
Anna

2 svar på ”Om pannben och mål”

  1. Vackra Anna. Fantastiska tjej. Förstår inte riktigt var du får din ork ifrån. Du är makalös. Men du har ju en enorm vilja också. Om att vilja må bra. Ha nu en underbar start på den här veckan. Kraaam Inger

    1. Hej Inger,
      Varmt TACK för de fina orden. Jo, jag har väldigt mycket vilja i mig, och jag vill ju gärna leva så länge jag kan.
      Det är väl det som är min morot.
      Ha en riktigt fin måndagskväll!
      Varm kram Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.