Om “Min pappa Marianne”

Jag på en ö i Thailand
4 januari 2020 – Totalt avslappnad och i harmoni

Att få vara den man är och bli respekterad för det fullt ut.
Att våga vara den man är, är kanske inte alltid lika lätt.

Ikväll har jag sett filmen “Min pappa Marianne” – har du inte sett den, gör det!
Jag kunde iaf inte hålla tårarna tillbaka.

Det är så otroligt viktigt att får vara den man är.
Vi har alla inneboende rädslor och eventuellet en och annan demon som spökar.
Tänk om vi kunde vara mer orädda för det okända.
Allt är inte alltid vad det ser ut att vara.
Bakom varje fasad finns det så mycket mer.

“Se mig för här är jag, låt mig få komma nära..”
En av de vackraste sånger jag vet med Josefin Nilsson.

Är det kanske så att det skapas två grupper i samhället nu…? Eller är det kanske så att vi faktiskt vill närma oss varandra nu? Är det kanske så att vi så innerligt törstar efter närhet, nakenhet och en avskalad sanning?
Där hjärta och ödmjukhet går före prestige och dominas?

Låt det vara så. Låt oss respektera var och ens sätt att vara.
Låt mig få vara den jag är.
“Min enda längtan här och nu…älska mig för den jag är…”

Livet är för kort för att inte bara leva ut.
Jag förändras. Jag har förändrats.
Till det bättre eller sämre, det kan inte jag avgöra.
Men jag är den jag vill vara. Ärlig, naken och genuint intresserad av att leva livet så som jag vill.

Låt inte andras fördomar hindra dig från att nå dina mål och drömmar.
Låt inte dina egna hjärnspöken hindra dig från att våga.

D U är V I K T I G
J A G är V I K T I G

Se filmen. Öppna ditt hjärta och låt dig beröras.
Och låt aldrig någon tala om för dig hur du ska vara eller leva ditt liv.

Med all min kärlek,
Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.