Om att hantera det som kallas livet…

Det händer saker både här och där… Och ibland är det svårt att hantera allt som händer i det vi kallar livet.

Som igår när en väninna berättar att hennes syster fått en ny tumör i hjärnan… Jag blev alldeles tyst och visste inte vad jag skulle säga. Förrän efter en stund, när jag sa just exakt det. “Jag vet inte vad jag ska säga, jag är alldeles chockad… hur mår du?”

Eller idag när jag var med en annan vän på ett läkarbesök på reumatologen, där hon fick extremt luddiga besked om hennes reumatiska diagnos. När jag frågade: “Vad betyder det här?” Och när man får påminna om en remiss till en sjukgymnast till ljudet av en lätt suck och en notis på en liten post-it lapp…

Eller försäkringskassan som inte läser hela sjukintyg och vill stoppa sjukförsäkringen…
(Detta gäller inte mig utan en annan som står mig nära)

Eller den enorma ovissheten i väntan på besked…

Jag förstår inte.
Nej, jag förstår verkligen inte alls.

För att orka och hantera allt tränar jag.
Hårt.
Svettas.
Avreagerar mig.
Samlar ny energi.
Operationen är bara 1,5 vecka bort. Jag vill vara i så god form jag kan för att orka på allra bästa sätt.

Livets geggamojja blandat med konfetti.
För resan ligger ju framför oss. Paris är nära nu. En välsignelse likväl som en dröm som går i uppfyllelse.
Ja, vi är värda det här nu.

För min och mina näras skull laddar vi om. Och skickar ut så mycket omtanke jag kan.

Det gäller att ta vara på Livet hörrni.
Ta hand om Er!

Varma kramar Anna

12 svar på ”Om att hantera det som kallas livet…”

  1. Hej Fina Du!
    Kikar in för att önska dig en riktigt Glad Påsk & inte minst en trevlig resa till Paris! Så underbart! Njut och ha det bra nu raraste Anna. Som du skriver, det är ni verkligen v ä r d a och hundra gånger om!
    Kram på Dig, Tina

  2. Hej, jag tycker mycket om din blogg och läser den med stort intresse och beundrar dig för ditt sätt att hantera livet. Ta väl hand om dig och dina nära och kära. Glad Påsk önskar jag dig.

  3. Åh fy, så ledsamt att höra om din väninnas syster! Så orättvist när en del människor ska råka ut för så mycket hemskt.
    Jag känner tyvärr igen mig i så mycket av det du skriver; påminna om remisser som glömts skickats iväg, luddiga besked, att strida med/mot Försäkringskassan (väntar på besked av dem idag) och all denna väntan. Puh alltså, man blir så matt och frustrerad!
    Livet är verkligen tufft emellanåt men jag försöker att hitta de små sakerna i vardagen att ta tillvara på, som att njuta av promenad i solen, en kaffekopp eller måla.
    Håller tummarna för att din operation får gå bra, och vill också önska dig en fin Påsk!<3 Kram

  4. Vackra Anna. Den klokaste jag vet om. Ni är såå värda den här resan. Ta hand om er och ha det alldeles underbart. Kraaaam Inger
    Önskar dig såå klart en underbar påsk

  5. Så trist med alla tråkiga besked. Tur att det finns fina saker här i livet också som väger upp litegrann. Hoppas att du får en fin påsk och att ni får det fantastiskt i Paris. Kramar till dig fina Anna!

    1. Ja ibland är det lite för mycket att ta in… men vi finns för varandra och fokuserar på livet.
      Ja, som vi ser fram emot den här resan!
      Ta hand om dig rara Tina och ha en fin påskhelg! Varma kramar Anna ☀️

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.