Om vårsolens helande verkan

Stilleben på vårt grå ärvda skåp ❤

Sitter i bilen med min lilla familj. Vi är på väg till vår huvudstad för tillsammanstid med lillebror och hans familj och moster I.
Jag känner mig lyckligt lottad med det liv jag har.
Hur mycket geggamojjaträsk livet än kan leverera så väljer jag att fokusera på det braiga.
Det går inte alla dagar, utan ibland trillar jag ner i mörkret och det känns så förbannat tungt.
Men liksom solen bryter sig igenom molnen ser jag ljuset som livet ändå levererar.

Solen och våren är ju ändå en tid för hopp och liv.
Likt vårlökarna som pressar sig genom frusen jord letar vi också efter ljus och hopp.
Så länge jag i huvudsak ser till livets goda, så går det att hantera mörkret när det anfaller.
Då har jag mobiliserat ett försvar som är redo att ta striden.

Igår var det årsdag efter min masektomi. Den 29 mars var skärtorsdagen 2018.
Den 29 mars 2019 blev en betydligt bättre dag. Jag tränade, träffade mina “bröstsystrar” för lunch och var på vattenquigong.
Kvällen spenderades hemma med min lilla familj.

Så jag lyssnar till min kurator. “Ta en sak i taget Anna”, om hysterektomin inte är akut, vänta med den tills hösten, du har nog med operationer framför dig just nu.”
Jag har ett läkarbesök på gyn den 20 maj, så får jag ta det efter det. Men i min bokning bad jag sköterskan skriva att jag är extremt rädd och känslig, allt kom liksom tillbaka vid den där panikångestattacken när jag skulle göra biopsi på livmodern.

Så first thing first – och det är att rekonstruera mitt bröst. För mig är det viktigt, först då kan jag känna att jag börjar bli frisk från bröstcancern.

Men idag är det lördag. På den ljusblå himlen skiner solen och graderna tickar över tiostrecket. Det blir en fin helg det här.

Ta hand om Er och njut av vårsolen!
Varma kramar Anna

4 svar på ”Om vårsolens helande verkan”

  1. Hej smulan…
    ÅÅå va mysigt med tillsammanstid i storstan igen och bebisgos..
    Jag inspireras så av dig ska du veta och nu sitter jag som bäst och klurar på hur vi skulle kunna ha en sån där robot….. Vi har ju så höga trösklar överallt… Men det kanske skulle vara värt bara att ha en i köket….känns som det blir smutsigt där bara man tänker på det…
    Å din träning… du är så duktig hjärtat. Jag gav mig ut och sprang i går…skulle äntligen komma i gång efter det långa uppehåll som blivit nu då jag varit sjuk och haft sånna stora sömnproblem… Tror du inte jag vrickar foten?? Å inte lite heller….tur jag hade mobilen i fickan för Mattias var tvungen att hämta mig… Så nu sitter jag här med en fotled som är dubbelt så tjock och vi har fått lov att leta fram ett par gamla kryckor så jag ska kunna ta mig framåt i någorlunda fart….skiiiiiiit också… nu googlar jag på konditionsträning där man inte behöver använda fötterna…inte lätt att hitta något….:( Kraaaaaam vännen och hoppas helgen är magisk!
    Katarina

    1. Hej hjärtevännen
      Åååå nu en fasterhjärtat påfyllt en stund. Denna lille krabat alltså, ljuvlig
      Å alla andra med sååååå klart, Älskart!

      Man kan ju låta den ta ett rum i taget, det gör jag för de mesta när jag städar. Så då bara flyttar man den när den gjort ett rum klart. Under tiden kan man dammtorka och då sparar man massor av tid faktiskt. Plus att när man har den så upplever jag att det blir mindre dammigt hemma.

      Ååååå din fot… det får bli överkroppsträning för dig nu ett tag. Bygg upp rygg och mage så du blir stark där. Benen är oftast lättare att träna upp igen. Hade verkligen älskat att gå på pass med dig

      Hoppas ni haft en fin helg hjärtat
      Nu ör vi på väg hemåt igen.
      Pusss o kram Anna

  2. Åh Anna… jag tänker ofta på dig och beundrar din styrka att dela med dig av dina erfarenheter, upplevelser och tankar!
    Äntligen kan jag lämna hälsningar här också. Har inte fattat HUR eller VAR förut, men det kanske inte gick tidigare? 😉
    Kram och ha nu en ny fin vecka!
    /Maria

    1. Hej fina du
      Tack, känner mig väldigt ödmjuk inför dina ord. För mig känns det så befriande att skriva om de tankat och känslor jag upplever. Efteråt är det sån lättnad.
      Fint att det funkar att kommentera nu, vet i te riktigt vad som var knas innan, mem tror min man kikat på det 😉
      Varm kram Anna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.