Publicerat

Om stay @ home

Frid och balansplats svenskt tenn kruka nagel ljusstake familjefoto

Saker och ting känns orättvisa.
Vi kan inte röra oss som vi vill.
Rekommendationer om att stanna hemma.
Inte ens resor inom landet.

Ja, det är tuffa tider nu.
Vi vill inte bli tillsagda att stanna hemma.
Vi pratar mycket om den rådande situationen här hemma.
Hur gör ni?
Kan ni leva “som vanligt”?

Det kan nog ingen nu…
Föräldrar vi inte kan besöka.
Far- eller morföräldrar som är gamla får inte ta emot besök på äldreboenden.

Vi bor ju även i en region som är ett populärt turistmål.
Öland lockar och sommarölänningarna vill se till sina hus över påsk.
Öborna vill stänga ön och hindra “sommarturisterna” från att åka till ön över påsk.

Vi får alla dra vårt strå till denna stack nu.
Hindra en galopperande smittspridning som vården inte kan hantera.
Vi har inte de resurser som storstäderna har.
Det finns inte kapacitet att ta emot fler är länets invånare…
Det är det det handlar om.
Inte att någon inte är välkommen.
Absolut inte.
Men vi måste ha respekt för de resurser som varje region har.

Vi behöver ha en “lagom” takt på smittspridningen, så vården kan mäkta med.
Så ta det inte personligt.
Insändare som skrivs är sprungna ur panik och oro.

Låt oss hjälpas åt.
Ta en dag i taget och hoppas och tro på att det kan vända framåt sommaren.

Personligen så kan jag inte tänka för långt fram, då blir jag lite tokig.
Jag kan inte tänka att jag ska vara isolerad i flera månader, då får jag panik.
Nej, jag tar en vecka i taget.
Mer än så går inte.

Jag hanterar stressen genom att träna.
Nu på hemmaplan.
Vid TV:n. En löprunda. Och så tänkte jag testa ett utegym som jag vet finns near by.

Med mantrat… “This to shall pass…”

Varma kramar Anna

Publicerat

Om att ge själen sitt

Varm choklad i Mon amie mugg

Själen behöver sitt 🤍
När jag känner mig frusen och sugen på något brukar jag göra varm choklad.
På mormors vis 🤍

Varm choklad på mormors vis

Ca 2 msk kakao av bästa sort
1 tsk honung
1 skvätt grädde
Blanda ihop till en "smet"
Häll på kokande vatten
Blanda.
N. J. U. T.

Dagens tips:

Bokhylla böcker vit urna

Dax att börja rensa bland böcker. Ta en hyllsektion i taget.
Känn efter, betyder boken något för dig, eller inte?
Det finns en bra begagnatmarknad för böcker, sälj antingen på Facebook-loppis eller Bokbörsen.
Jag har sen klätt böckerna i ljusgrå tapet för att skapa en enhetlig känsla eftersom jag störs av för många intryck.

Stilleben

Hur går det med rensandet?
Gillar ni dessa tips?

Varm kram Anna

Publicerat

Om att det blir inte alltid som man tänkt sig…

New York
Bild lånad från nätet

Många med oss har säkert fått ändra planer den här våren…
I mitten på maj var tanken att vi skulle åka till New York.
En resa vi planerat för och sparat till i F E M år!

Om det känns surt..?
Ja, självklart gör det det.
Det känns fruktansvärt tråkigt helt ärligt.

M. E. N.
Det är ju så med livet att vi vet inte alltid vad som kan komma att hända.
Man kan planera för saker, men det blir inte alltid riktigt som man tänkt sig…
Helt ärligt har det hänt ganska ofta i mitt liv.
Säkert för alla er andra också.
Men den här gången beror det inte på att jag är sjuk utan på att hela världen är “smittad”.
Inget är tryggt eller säkert just nu och då får man helt enkelt förhålla sig till det.

Det är många resor som får ställas in.
Många event som man inte kan gå på.
Konserter som inte blir av.

Lite som Niklas Strömstedt sjunger ♪♪ “stanna världen en stund…” ♪♪
Pausknappen är intryckt.
Tvärniten var ett faktum.

Kanske behövde klotet en paus, vad vet jag.
Däremot får vi under tiden göra vad vi kan för att stötta dem som har det svårt i dessa tider. Verksamheter som går på knäna…

För egen del känner jag att vi kan komma till New York ett annat år.
Det blev inte hennes femtonde år, men kanske juvelens sextonde eller sjuttonde.
2020 var helt enkelt inte året då vi skulle åka dit.

Vi gillar läget och gör det bästa vi kan.
Vi har valt att fixa lite här hemma. För när man är hemma mycket ser man allt på ett nytt sätt. Vi tillbringar väldigt mycket tid hemma. Iaf är det så för mig som lever ett ganska avhållssamt socialt liv just nu. IRL iaf, och då är det tur att det finns både sociala medier och sätt att koppla upp sig på så man kan mötas ändå.

Inget inlägg utan DAGENS TIPS! 🙂
Idag tänker jag att vi strukturerar och rensar bland handdukar, dukar och kökshanddukar.

handdukar

Här hemma har vi T V Å uppsättningar badlakan var. PUNKT.
Vi har varsitt stort vitt badlakan i duschen som tvättas efter tre duschar (det har jag läst att man bör ur bakteriesynpunkt sådeså ;-)). Så de bara snurrar. Tvättas, tumlas, används – och så om igen.
Sen har vi tre stora badlakan till stranden. De är också extra om Tyra har en kompis här eller någon annan kommer på besök.
Handhanddukar har vi typ 8-10 stycken, that’s it. För man behöver inte fler.

dukar

Dukar då… Just nu har jag lagt en grå linneduk på vårt matbord. För mattan sålde jag i höstas, och nu sålde jag även den i hallen * ha ha ha * så det bli lite “tomt” och “ekigt” utan någon textil. Så tills vi hittat M A T T A N, så är det en bra kompromiss. I övrigt äger vi inte så många dukar, typ två stora vita och en mörkblå.
Tygservetter tycker jag om att variera med så det har vi några som ni ser. Grytlappar har vi tre uppsättningar av och kökshanddukar är nog det vi snart behöver investera i faktiskt 😉 De börjar bli slitna, och då använder vi dem när vi putsar fönster eller till annan grovstädning.

Sist men inte minst – att “ställa” textilerna upp så här skapar bättre överblick, och mycker mer space!! Konmari ni vet 🙂

Så det var lite tips att sysselsätta sig med! 🙂
Nu ska jag slå mig ner i soffan hos min man och titta på
“Vem bor här?” – ett riktigt favoritprogram!
Kollar ni på det?

Allt gott!
Varma kramar Anna

Publicerat

Om Doctors order…

Vacker blombukett från en vän… som jobbar hemma på sin gård och inte träffar så många hon heller.

Hur hanterar ni Corona-situationen?
Jag tycker helt ärligt att den börjar tära en del.
Även om jag tidigare i livet haft väldigt stränga restriktioner och funnit mig i det, så blir det ändå kluvet. Att inte till fullo bestämma över sitt liv och hur man vill leva.
Eller jo, det kan jag ju, men jag vågar inte, för jag är ju rädd om livet så att säga.

Pratade med min Hematolog igår. Gick igenom mina värden och mitt immunförsvar ligger lite lågt, så jag ska vara försiktig. Inte gå i affärer, begränsa det sociala umgänget, bör absolut inte åka till Stockholm…Å så jobbar jag ju hemifrån.
Så ja, jag är ganska så isolerad.
MEN, jag har ju min familj. Vi är ju tre som bor här. Vi har varandra.
Det finns de som lever själva, och då blir den här situationen väldigt påfrestande.

Så jag tänker att det är viktigt att höra av sig. Facetime är ju ett bra alternativ när man bör undvika att träffa sina föräldrar eller familj som bor i Stockholm exempelvis.

Vi håller på och fixar på fröken juvels rum och var och hämtade en Nordli bänk och en stor matta på IKEA idag. Smidigt att kunna använda “Click & Collect” så behöver man inte gå in i butiken. Maken monterar och jag städar och pysslar 🙂

Vad hittar ni på?

Dagens tips får bli hur man kan skapa ordning bland sportflaskor och vattenflaskor i skåpen:

En tidningssamlare är perfekt att stapla vattenflaskor i. Jag använder Kvissle från IKEA, de är i metall och därmed perfekt att använda i köket. Sedan skapar jag ordning med serien Variera i både skåp, lådor och kylsskåp. Istället för att saker ska rassla omkring så tycker jag om att samla ihop dem i olika lådor. Dessa använde rjag även till skafferivaror.

Ta hand om Er!!
Varma kramar Anna

Publicerat

Om att hjälpas åt

“Men åååååå va jobbigt, måste jag…”
“Hörrö du, vi håller faktiskt på och fixar på ditt rum”

Neeeej älskling, sa jag. Inte den taktiken. Vi får inte ha den taktiken.
Vi var rörande överens om att hot inte är vägen att gå.
Eller “om-vi-gör-det-här-så-måste-du-göra-det-här” grejen.

Ni vet en tonåring har sina argument och de är helt ärligt ganska lata 😉
Det ligger liksom i deras natur att vara det, och det tillhör själva fasen att vara tonåring.
No biggie liksom.

I en familj hjälps man åt. Utan förväntningar på att man ska få något tillbaka.
Man gör det av hjärta och av kärlek. OM man har förväntningar är det VÄLDIGT viktigt att man talar om det.

Det här är väldigt viktigt för oss.
Att hon lär sig att hjälpa andra utan att en förväntan på att få något tillbaka.
Som jag sa till henne när vi pratade om det efteråt:
Vi vill fixa på ditt rum för att vi älskar dig, för att du önskat det ett tag och vi tycker att det är roligt.

Det är skönt att ha en eftertänksam tonåring.
Som förstår att allt som ska göras inte alltid är roligt.
Nej, det är inte skitkul att slänga saker på återvinningen.
Det är inte skitkul att städa toaletten * ha ha – ni fattar va ;- ) *
Det är heller inte skitkul att gå ut med soporna eller diska.

Men det är saker som ska göras och om man hjälps åt så blir det ju roligare.
Och dessutom går det SÅ mycket snabbare när man hjälps åt.

Men att trycka på skuldkänslor eller tacksamhetsskuld.
Nej, det är inget som vi vill lära våran juvel.
Vi hjälps åt och vi gör det för varandra av kärlek och omtanke om varandra.

Å ju mer vi hjälps åt – ju mer tid har vi för allt som är R O L I G T i livet!!

Säg mig, hur gör ni?
Är det här något som ni har reflekterat över?

Å hennes rum ja, det fixas ju lite där nu.
Har sålt av en del, väggarna har målats om och det kommer ske en ommöblering.
Är ni nyfikna? 🙂

Ha en fin kväll!
Varm kram Anna

Publicerat

Om att se möjligheter i svårigheter

Pratade med lilla mor under dagens promenad.
Människor satt på avstånd, men alla med näsan mot solen.
Våren är ju på väg!!
När solen träffar vattenytan glittrar det till…
Vattnet är klart men väldigt kallt.
Luften känns klar och vindarna är inte alls så isiga som igår.

Jag känner H O P P T I L L T R O och V Ä R M E
Det finns en tid efter det här med vänner.
Jag känner att livets erfarenheter har gett mig tålamod,
tålamod att låta saker ha sin gång.

Jag ser alla åtgärder som livbojar.
Livbojar för att plana ut kulmtoppar som vi inte vill ha.
Så håll fast vid bojen, håll fast vid din tilltro, och det kommer att bli bra.

För panik föder panik – och det vill vi inte.
Keep calm and carry on heter det av en anledning.

Med en bild på Kalmar slott avslutar jag med att citera kungens ord:

"Svåra situationer som denna erbjuder också en möjlighet, en möjlighet att ta fram det bästa hos oss, som oss själva, som land och som medmänniskor."

Med kärlek,
Anna

Dagens T I P S:
Börja putsa stövlar och kängor som skall ställas undan för säsongen.

Publicerat

Om att städa köksskåp

Antingen så kan man tänka att det här är jordens undergång…
E L L E R
Så väljer man sitt mindset.

Alla vi som tillhör riskgrupp får ta vårt ansvar gentemot vården tänker jag.
Jag läste i tidningen idag om riskgrupper. Hur viktigt det är att vi håller oss från potentiella smittozoner.
SÅ viktigt att känna sitt eget ansvar i det här. INTE falla ner och bli ett offer, utan känna vad som är mitt eget ansvar. Så långt det är möjligt.

Så. Jag följer nogsamt Folkhälsomyndigheternas råd och tänker på hur jag agerar. Som jag skrivit innan, jag tror inte jag skulle dö, MEN jag skulle definitivt bli hårdare drabbad än en “normalfrisk” person. Det skulle mest troligtvis innebära att jag skulle bli inlagd.
Där kommer mitt samhälleliga ansvar in. Att hålla mig på distans just nu. Undvika sociala sammanhang där risker finns för att undvika att bli sjuk och inlagd.

MEN, det finns ju heller inga garantier för någonting, så det är självklart att man gör det man kan för att undvika att bli sjuk. För L I V E T är mig alldeles för kärt. Dessutom har vi alla fler i våra omgivningar som vi inte vill ska bli smittade. För man räknar med att en som smittats smittar i sin tur minst 3-4 personer…. Värt att tänka på.

Ok… Om jag skulle återgå till det här med köksskåp då 😉
För jag tänker så här.
Vi träffar inte så många nu, inga trevliga middagar eller liknande.
Så då kan man ju nyttja tiden till att göra sådant som kanske inte annars blir av.

Ett sådant exempel är att ta tag i sina köksskåp.
Rensa, organisera, diska backar och torka ur lådor.

  • Bestäm dig för några skåp eller lådor åt gången om du har ett stort kök
  • Plocka ur allt ur EN låda eller ETT skåp i taget
  • Passa på att rensa bort sådant som du inte längre vill ha/inte längre använder
  • Diska ur besticklådor och backar som du förvarar saker i
  • Torka ur ordentligt med blöt trasa
  • Ställ tillbaka sakerna och passa på att organisera efter kategorier
  • Kategorier kan vara: Kryddor, mjöler, salt, pasta, ris… etc.
  • Märk upp lådorna om det skapar mer ordning för dig och din familj
  • Ta inte allt på en gång!
  • Klappa dig på axeln när du är klar! 🙂

Med det här vill jag bara säga att man kan försöka göra det bästa möjliga av den situationen som vi nu befinner oss i.
Jag är en total obotlig optimist och vet att allt kommer att bli bra.
Men nu är det liksom som det är och vi får anpassa oss efter läget som råder.
Inget raljerande, inget förolämpande.
Vi är alla olika.
Sen tycker jag att vi lyssnar till dem som kan och vet, inte de som tycker sig veta.

And that’s all I have to say about that.

– Forrest Gump –

Add Simplicity ger dig nu fina tips på vad du kan göra för att ta hand om ditt hem under rådande omständigheter.
Jag tänker att jag delar med mig av vad jag pysslar med, så kanske någon annan med blir inspirerad? Vad tror ni om det?

T I L L S A M M A N S nu, Tillsammans.

Varma kramar,
Anna

Publicerat

Om att skriva TACKSAMHETSDAGBOK

Stilleben skänk

Världen skakar.
Tiderna är oroliga.
Framtiden kan kännas oviss.
Livet känns otryggt.
Vi kan inte kontrollera Corona.

Vi känner oss otrygga och oroliga.
Vad ska hända, kommer någon nära mig att bli sjuk?
Vad kan jag göra för att få lite lugn inombords?

Geisha Jonathan Adler skrivbok

Vi tacklar alla saker på olika vis.
Vi har olika behov och känslorna vi känner är våra egna.
Respekt och ödmjukhet nu.
Hänsyn och omtanke.

Skrivbok från Bookbinders

Beställde en ack så vacker bok från Bookbinders (ingen reklam, bara min ärliga åsikt).
I den skriver jag varje dag.

” Idag är jag TACKSAM för…

Vissa dagar skriver jag många saker. Vissa dagar bara några få.
Men det är viktigt nu att våga rikta uppmärksamheten mot det som är gott och positivt.
Det som känns fint och varmt inuti.
Det som fått mig att skratta eller le.
Att kunna fokusera på de små sakerna i livet.
Se ljuspunkterna.
Känna värmen och omtanken.

Det är viktigt nu.
Att våga se det som är ljust och gott.

Jonathan Adler kruka snäckboll

Ett liv.
Med dagar som inte är oändliga.
Våga tänka efter.
Våga släppa garden.
Våga lyssna.
Våga känna.
Våga visa.

Det är allvar nu.
Och jag tänker så här…

“This to shall pass…

Det är en prövning och vi ska ta oss igenom den med.
Du väljer själv hur du vill ta dig igenom det här.
Du väljer också själv vad du vill lära dig av det här.

Återigen.
K Ä R L E K V Ä R M E O M T A N K E Ö D M J U K H E T

Så tänker jag att vi kan ta oss igenom den här krisen.
Med kärlek,
Anna

Publicerat

Om vad som är viktigt på rikigt…

20191222 Koh Lanta, Thailand

En silhuett i en solnedgång.
Den vackraste jag vet…
En juvel, en pärla, en skatt.

Jag återkommer gång på gång till samma citat.
Vad är det som är viktigt på riktigt.
För dig och för mig.
Det kanske skiljer sig, vad vet jag.
Men huvudsaken är ju att vi respekterar varandras val.

Det raljeras en del nu.
Kring Corona.
För det är det enda vi hör talas om nu, det enda det pratas om.
“Men det är ju inte så farligt, det är ju inte så att de flesta dör av det..”
Vet ni vad?
Det är inte det som är huvudproblemet här.

Den stora faran som man vill undvika är att A L L A blir sjuka samtidigt.
Då rasar hela samhällsstrukturen.
Om ingen kan jobba, då fallerar ju hela systemet.
Så därför måste man minimera alla risker som det går.
Låta dem som kan jobba hemifrån göra det, så att vi minskar på våra sociala kontakter just nu.

Jag har full förståelse och respekt för att det kan kännas orättvist, för alla kan ju inte jobba hemifrån, så är det ju.
De som allra minst kan jobba hemifrån är all vårdpersonal.
De är på riktigt de allra största hjältarna i det här kaotiska tillstånd som råder.
De går till sina jobb för att hjälpa människor varje dag.
Utan dem, vad skulle hända då?

Sen har vi alla dem som jobbar på förskolorna.
De måste också gå till sina jobb, de kan inte jobba hemifrån.
För om ingen tar hand om vårdpersonalens barn, vad skule hända då…?

Det är totalt meningslöst att tala om R Ä T T V I S A i det här.
För det som händer är verkligen totalt ogreppbart.
Så klart finns det ingen rättvisa i det här, jag menar vad finns det för mening med att ett virus ska totalt lamslå hela världen..?

Ja, jag får from nu jobba hemifrån. För jag har ett arbete som tillåter det.
För att jag tillhör en riskgrupp.
Men jag tar inte det som en mänsklig rättighet, jag gör det av hänsyn till mina medmänniskor. För nu behöver vi bromsa in den här krisen.
Den går inte att stoppa, men den kan bromsas in.

Låt oss också återkomma till…

Vad som är viktigt på riktigt ❤

Låt oss stanna upp och reflektera nu.
Låt oss ta hand om varandra.
Låt oss komma ihåg vad vi har att vara tacksamma för.
Låt oss visa ödmjukhet och medmänsklighet.
Låt oss komma ihåg att vi alla är människor med känslor.
Låt oss ALDRIG nånsin glömma vad som verkligen betyder något.

Med kärlek,
Anna

Publicerat

Om ett härligt träningspass och vad är det som händer?

P Å R I K T I G T Hörrni…

Vad i hela friden är det som händer just nu?

Det är kaos i landet, kaos i världen och folk tyar tänka på att bunkra
T O A P A P P E R?!?!
Jag delade min oro gällande Coronaviruset tidigare i veckan, men nu bekymmrar jag mig ärligt talat mer om människors EGO:n!
Har man inte den minsta lilla tanke på att det finns de som inte har råd att bunkra upp på det viset..? Och hur kan man åka till affären och handla på sig tonvis med konserver och toapapper, där det alldeles uppenbarligen finns andra människor?

Eller för att inte tala om de som bunkrar mediciner, fast man inte har någon sjukdom !?? Tänk på att det finns de som är sjuka på riktigt och skulle behöva de där tabletterna som du tycker att du vill ha “ifall att..” Tänk om den som är sjuk på riktigt inte får tag på sin medicin… Hu, jag ryser av blotta tanken.

Men jag vägrar släppa mitt naiva tänkande. Någonstans kommer samvetet att knacka på. Det är skarpt läge nu. Skarpt läge för att öppna ögonen och se våra medmänniskor.
DET är mer oroväckande om vi slutar bry oss om varandra. Alla behöver närhet, värme, kärlek, omtanke och medmännsklighet.
Så sitter du på balvis med toapapper, tänk då istället på vem du kan dela med dig av det med. Och nu är toapappret bara en metafor i hela det här sammanhanget.
Jag känner att jag verkligen ilsknar till.
Det finns SÅ mycket elände just nu, så sträck ut din hand istället. Hjälp någon som behöver hjälp. Eller viktigast av allt, tala om att du bryr dig.

Jag svettig efter spinningpass
En sjukt suddig bild på mig efter kvällens pass…

Nej, jag låser inte in mig.
Jag tvättar händerna in absurdum, jag undviker stora folksamlingar, jag åker inte kollektivt. Men nej, jag låser inte in mig.
På gymmet är det väldigt tomt… Men det är ju det vi behöver när det är oroligt.
Röra på oss så endorfinerna kickas igång. Må-bra-hormoner som gör att vi orkar.

Ingen tjänar på att gripas av panik.
Var försiktig och var väldigt noga med handhygienen.
Och så hjälps vi åt att bromsa spridningen.

Men tänk till och fundera över vad som verkligen betyder något för dig.
Fundera på vilka som är viktiga för dig.
Och tala om det för dem.

Jag lever enligt devisen att jag ska kunna dö med gott samvete.
Fundera på vad det skulle betyda för dig.

Med kärlek,
Anna