Om att ha en bit av idyllen kvar

Att lämna något i ett decembermörker är inte så svårt.
När slask, blöta uppfarter och regntunga skyar hänger över en.
Tiden när allt mest är grått, smutsigt och helt ärligt ganska fult.

För vi lämnade ju huset vid årskiftet 2017/2018.
Ett beslut som känts helt rätt för oss rakt igenom.
Vårt liv på landet blev alldeles för komplicerat förr oss.
Och i ärlighetens namn för tungt för mig och min hälsa… Och min man, som sällan uttrycker stress, men som nu i efterhand kan känna att han var väldigt stressad i perioder då.
Det är ju så livet är, föränderligt och just nu är det här med livet i stan det bästa för den här lilla tonårsfamiljen.

Men nu… När blommor blommar, bin surrar, fjärilar fladdrar och solen värmer på.
Ja, den här tiden när allt är vackert och väldigt härligt.
Då har vi den enorma förmånen att faktiskt ha en bit av den idyllen kvar.

Den lilla byn där husen är vackra, havet finns nära och människorna vänliga och hälsar på varann.
Ja, där bor ju svärmor o hennes man kvar i ett stort hus med extrahus på tomten så vi kan samlas allihop.

Där har vi spenderat några dagar nu och njutit av lantluft och stilla tempo.
Ätit jordgubbar och grillat.
Gått till badet och sparkat boll med en liten kusin.
Spelat musik och dansat till YMCA 🙂

Nu när allt har landat igen.
Nu när vi kan lägga sjukdomen bakom oss.
Nu när pusselbitarna börjar falla på plats.

Då är det allt bra fint att kunna ”semestra” lite i byn som i över 6 år var vårt hemma.
Men hemma är ju alltid där vi har vår familj.
Och hemma kan vara på flera platser än bara en, eller hur.
För mig är hemma isf just det.

Så.
Vi har onsdag och semestervecka.
Träningen är avklarad och duschen är aldrig så härlig som just efter en svettigt pass på gymmet.

Det blir utflykt idag. Vädret är av och på och jag blir rastlös.
Tur det finns mycket att titta på då 🙂

Ta hand om Er!
Varma kramar Anna

Om en magisk pizzakväll på Ekenäs Hantverksbageri

Mor & Son peppade på gooooopizza

Förra sommaren öppnade ett litet Hantverksbageri här i byn Ekenäs.
Å vilken succé!
Allt är så genuint och makalöst gott.

Så vi samlades här allihop igår…
Moster Ina kom ner från Stockholm i fredags och bor i ”lillstugan” på tomten.

Bara en kort promenad bort ligger det lilla bageriet…

Det som tidigare var ett garage är nu ombyggt till ett bageri…

Och där bakades de godaste av pizzor denna söndagseftermiddag och kväll…

Vi beställde av alla sorter så vi kunde smaka på allt…

Lilian som driver bageriet är enastående duktig på det hon gör och så otroligt smaksäker… De kombinationerna hon satt ihop är inget jag, eller nån av oss andra, tidigare smakat på en pizza. Så kul och innovativt!
Så klart har hon ett enormt stöd i sin familj för att kunna driva det här.

Ekologisk och närproducerat är parollen…

Hela ”gänget” 🙂

Egenproducerad flädersaft… mmmmmm….

Ser ni… Den här bilden tycker jag själv blev så himla fin.
Det bara lyser K Ä R L E K ju!
Svärmor & hennes S-E!

Å mannen o hans syster, visst är de lika 🙂

Jag och Moster Ina

Å juvelen med lillkusinen… De är sååååå söta tillsammans må ni tro.

Å vi åt och njöt…. Av den godaste pizzan vi ätit.
Kan inte ge bättre betyg än så helt enkelt!
Man kan även avnjuta dessa pizzor på Balckongen i Kalmar vissa kvällar…
Passa på säger jag bara!

Nu kallar stranden här…
Det blir en dag på stranden… la la la laaaaa….
Sommarkramar Anna

Om att sova svalt

Det kan bli rätt varmt om nätterna här i vindsvåningen.
Men vi har AC i vårt sovrum, så vi kyler ner rejält innan vi går och lägger oss.
Sen är det ju det där med att kroppen inte funnit balansen med medicineringen riktigt.
Ibland blir jag sååååå V A R M, det är som att kroppen kokar.
Jag svettas inte så gräsligt, men jag blir liksom bara kokhet.

Jag är en pyjamastjej.
Nattlinnen bara snurrar sig kring kroppen och kasar upp tycker jag.
Jag har heller inte åttifortiofjorton stycken att byta mellan, nej jag har två.
Den här har jag hittat på nätet på bra rea och den är i silke.
Såååå sval och skön!
(Den kommer från Hunkemöller, om någon undrar. Jag är inte sponsrad, därav ingen länk)

Ja så ser jag ut.
I sovkostym.
Min kropp är full av pigmetsfläckar efter sjukdomars framfart.
Jag har stora ärr ovanför bröstet där en cvk en gång suttit.
Men de är en del av mig och min historia.
Mitt ”fejkbröst”, det närmast i bild, är nu färdigpåfyllt så nästa steg är att byta ut expandern till en silikonprotes.
Men jag ville vänta till hösten, så det blir först i oktober nån gång.
För jag har nämligen en tjejresa till Mallis inplanerad i september.

Ja, det är så att jag tar igen livet en del i år.
Reser till platser jag aldrig varit på.
Äter gott och njuter av sol på näsan.
Varvar ner och sitter i en park med handen i min mans.
Åker båtfärja med juvelen till ön inte så långt bort.
Och idag – äta bästa godaste surdegspizzan nere i Ekenäs på Ekenäs Hantverksbageri med härligaste sällskapet!
Lever helt enkelt!

Det hoppas jag att ni med gör och att ni får en U N D E R B A R söndag!
Varma kramar Anna

Om kroppen min

Publicerade ett inlägg på Instagram idag.
Jag delar det här med om någon inte har Instagram.

Låt oss vara snälla mot oss själva osh andra.
Låt oss fokusera på att alla vill gott.
Låt oss tro att Livet är ödmjukt.
Låt mig landa i din famn.
Låt oss ge varandra kärlek och värme.
Låt oss vara snälla.
Låt oss vara i godhet.

Ta hand om Er.
Här kommer inlägget.

Äntligen börjar jag känna mig ett med min kropp. 
Äntligen börjar jag acceptera mig för den jag ÄR.
I tolv år har det känts som en slags kamp vi fört. Ända sedan jag 2007 fick diagnosen AML (Akut Myeloisk Leukemi) har det varit en brottningsmatch utan vinnare.
Sjukdom, utmattningssyndrom i omgångar, fatigue, ledvärk, oro, tvivel, rädsla och massor av självförakt som pendlat fram och tillbaka med en stympad självkänsla.

Men nu får det vara slut med det. Vi ska bli vänner nu. Sluta fred och jobba ihop.
Jag har tillbringat hundratals timmar hos olika terapeuter. Varav två verkligen gjort avstamp i mitt liv. Den senaste har hjälpt mig se på mig själv och livet med nya slags glasögon.
Jag kan inte vara alla till lags och jag kan inte få alla att älska mig. 
Jag kan inte få alla att tycka om mig eller ens gilla den jag är. 
För ingen kan ”pleasa” alla.

Men jag måste få vara den jag är och förhoppningsvis bli respekterad för det.
Det kommer säkert finnas de som tycker att det här inlägget är utlämnande och fånigt.

Men äntligen efter tolv år, med två cancerdiagnoser i bagaget börjar jag ändå känna att jag orkar igen. 
Känna att jag vill leva som ”vanligt” igen och jobba och göra sånt som hör en vardag till. 
Så jag säger bara 
#fuckcancer så in i den! 
Nu jobbar jag stenhårt för att bli stark och fri från mardrömmar och elände.

Jag ska Leva och jag ska göra det så fullt ut jag kan. 
Så kroppen, nu sluter vi fred du och jag.

Sonas i att både kropp och själ gör så gott de kan. Vi ska framåt och uppåt. 
Det kommer alltid finnas dalar, men jag vill rusta mig så gott jag kan.

Så @hejalivet och @fuck.cancer_ nu blickar vi framåt.

T A C K till dig som orkade läsa och som hänger med och hejar på! Jag lovar att jag hejar på alla Er som finns och som kämpar med ert 💖

Om lite mer från kalaset

Lilla mamma…
Idag är det en vecka sedan mamma fyllde 70 år.
Lilla söta mamma.
Ja, för hon e rätt liten lilla mams.
150 cm typ.

För hon ser ju hur cool ut som helst ju.
Det är ingen som på en bild kan se att mamma lever med ständig smärta.
Att ryggen sjunkit ihop så pga av diskbråck på tre ställen…

Det tär att leva med smärta.
Men det här var mammas dag och då vill man bara tänka på det som gör livet gott.
Som att dofta på en väldoftande ros…

Eller få en puss av sin man.
Jag må va fånig, men det här är något av det finaste för mig.
När jag ser mina föräldrar så här.
Vi mår ju alla bra av kärlek ❤

Som den här mannen alltså.
Med ett hjärta stort som en galax.
Med så mycket trygghet att landa i så det räcker minst två varv runt jordklotet.
Vid hans sida mår jag alltid så bra.

Å här då…
Farmor med lillprinsen i familjen.
Allas lille gullegris ❤

Mat…
Alltså hur gott är det inte att äta?!??
I synnerhet när allt kommer serverat 🙂

Å bubbel…
Självklart skålar man i bubbel en sådan dag!
Här finns minsann en liten flaska champagne på kylning idag med…
För idag går även maken på semester!!
Yay!! Ska bli så härligt 🙂

Tårtan….
Ja, men ni ser ju…
Den var magisk!!

Ja, här råder fredag och vi liksom väntar på att mannen ska komma hem!
Äntligen semester alla T R E ❤
Så för att ”fördriva” tiden lite ska juvelen och jag promenera till Maxi och förbereda handlingen, så kan vi bara bli upphämtade med kassarna där 🙂

Å konserten igår!!!!
Ni som har koll på Instagram såg säkert i mina stories vilken härlig kväll
svägerskan och jag hade 🙂
Å den där rösten han har alltså… Helt magisk!

Ha en L O V E L Y fredag!
Mycket kärlek,
Anna

Om att gå på konsert och vara alldeles tagen

Alla bilderna är från mor & fars trädgård….

Sitter här och är alldeles tagen…
För jag har just tittat på Kenzas förossningsvideo.
Alltså, jag brukar undvika förlossningsfilmer annars för jag har så extremt svårt för att se det.
Det blir flashbacks till min egen förlossning som inte heller var ett drömscenario…

Men så var det något som gjorde att jag bara var tvungen att titta…
Eller ibland blundade jag lite och emellanåt glömde jag att andas.
Sen samtidigt blir jag så otroligt berörd.
För det fina som finns där är kärleken mellan de två som skapat livet de snart ska få möta i verkligheten.

Att möta och ge liv är ju något helt fantastiskt.
Men visst går många kvinnor igenom ett rent h-vete för att sätta barn till världen.
Sen kommer belöningen…
Lyckan att få bli förälder till ett litet mirakel.
Varje gång det sker är verkligen ett mirakel.

Så jag är tagen.
Men samtidigt är det så vackert så det var fint att jag tittade.

Nu ska jag rota runt i garderoben och se vad som passar till kvällens konsert.
Svägerskan och jag ska till Borgholms slottsruin och titta på Weeping Willows.
Ska bli såååå kul och mysigt!

So… got to go!

Ha en fin kväll vänner!
Varm kram Anna

Om att säga T A C K

Hörrni…

T A C K för alla fina GRATTIS-hälsningar jag fått på alla sätt.
De värmer verkligen hela mitt hjärta.

Jag hade en såååå fin födelsedag med mina darlings.
Juvelen och jag åkte med cykelfärjan till Färjestaden och åt lunch där.
Vi promenerade även till Paradisverkstaden och tittade på allt fint som de gör.

När vi kom hem gick jag och fixade till mina naglar i en härlig rosa ton ❤

De skämmer ju bort mig de där två så jag fick en parfym från Byredo,
som jag drömt om ett tag…
Den heter Unnamned och doftar heeelt magiskt – liknar inget som jag tidigare haft.
Verkligen som att komma till parfymhimlen 🙂

Kvällens miggag intogs på Slipkajen, som jag tycker är
Kalmars bästa restaurang just nu.
Heeeelt fantastisk och vällagad mat.
Där har de verkligen en kärlek till genuina råvaror, vilket känns i varenda tugga man tar.
Så där satt vi…
Blickade ut mot havet och Ölandsbron.
Såg solen sänka sig ner i havet och bara njöt av en underbar kväll.

Så…
T A C K
– för all visad uppmärksamhet, värme och omtanke.

Jag kan inte säga annat än att jag är lyckligt lottad som har de två i mitt liv.
Födelsedag ändå.
Så fint att få fylla år och bara njuta.

Varma kramar
Anna

Om att ha födelsedag

Det är min födelsedag idag!
46 år minsann.
Jag brukar säga att min mentala ålder är sisådär 28 🙂
Åldern är en siffra, men den talar ju även om hur många år vi levt.
Jag föddes till den här världen för 46 år sedan och visst har mycket hänt på dessa år.
Men TA C K min fina mams & paps för att just jag är er dotter.

Livet levs i en berg- och dalbana.
Upp och ner.
Å varje gång det går utför brukar jag försöka landa i vad jag ska lära mig
av just den kraschlandningen.
Vissa gånger finner jag en mening, vissa inte.
Men jag väljer att inte analysera det för djupt,
utan vill blicka framåt och vara där livet är.
Det svider emellanåt. Det ska gudarna veta.
Men ibland får vi göra som Paolo Roberto skrev :
(Tack söta P för att du skickade det igår ❤)

”Tack livet för att du gav mig den här erfarenheten, den sved, den gjorde ont – men nu stoppar jag ner den i an ask och säger tack så mycket och går vidare”

Idag tänker jag vara glad!!
För det är min alldeles egna dag.
Jag fyller år – och det hade faktiskt kunnat vara så att jag inte hade gjort det.
Den vetskapen gör mig rädd och samtidigt revanschinriktad.
Jag har rätt till det här livet, för jag har kämpat hårt för att finnas här.
Naturligtvis inte bara av egen kraft – det brukar jag alltid tala om.
Utan ALLA omkring mig hade det inte gått så här bra.
För det är jag för alltid och för evigt T A C K S A M.

Min present till mig själv blev ett svettigt styrkepass på gymmet – så nu ska jag duscha och göra mig lite fräsch och fin.
Sen ska juvelen och jag ta cykelfärjan över till Öland och äta en lunch där.
Maken jobbar denna veckan med, men han hade lämnat en urgullig hälsning på köksön imorse.
Min älskling, min livskamrat, min stora kärlek.
ikväll ska vi äta på ett nytt favoritställe, Slipkajen. Det är en fantastiskt bra restatrang här i Kalmar 🙂

Tack för alla fina Grattishälsningar jag fått!
De värmer hela mitt hjärta.
Som jag sa till min svärmor igår när hon undrade om jag inte önskade mig något:
”Nej vet du, jag är så himla himla nöjd. Jag vill bara att alla ska vara glada och må bra.”

Som jag skrivit innan så önskar jag att ni sprider min insamling till Cancerfonden.
Med hjälp av forskningen och alla ideela bidrag så kommer det nya behandlingar och botemedel – det är den bästa gåvan.

Ta hand om Er och le ett litet leende för mig idag, det skulle göra mig så glad.
Sprid det på instagram under hashtaggen #smileforlife
Med värme och kärlek,
Anna

Om en liten makeover i vardagsrummet

E F T E R

Ibland känns det som att något liksom ”skaver” i ett rum.
Det gjorde det här i vardagsrummet.
Jag älskar annars den varma ombonade känslan här med lite mörkare dämpade toner.
Men nu när det är sommar vill man ju ha det ”ljust och fräscht”, eller hur?

F Ö R E

Det hela började egentligen med ett kuddfodral.
Det som ni ser med ljusblå blommor på.
Tänk att det gör sig liksom bättre i en ljus soffa 🙂

Jag är, och har alltid varit, väldigt svag för blått.
Att byta klädsel är ju ändå ett väldigt enkelt sätt att faktiskt förändra ett helt rum på.
Soffan är en skön Ektorp-soffa så en ny klädsel är faktiskt ingen större investering.
Men som ändå gör väldigt stor skillnad.

Andra semesterveckan för mig nu, hur är det för er?
Gick på ett riktigt svettigt cykelpass innan lunch – såååååå skönt att köra skiten ur sig;-)

Sen har jag putsat fönster och grejat här hemma.
Det är ju inte något strandväder så då får man ”roa” sig med annat * ha ha ha*

Så nu ska jag plocka undan städatiraljerna här och börja fundera på vad vi ska ha till middag…. Detta ständiga dilemma med mat alltså…
Nog för att det är gott att äta, men det är inte alltid lika kul att komma på och laga, tycker jag.

Så har ni några enkla, snabba, nyttiga middagstips tar jag tacksamt emot det 🙂

Ha en fortsatt fin måndag!
Varma kramar Anna

Å så påminner jag igen om insamlingen

Om att åka ”hemåt”

På svärmors trapp…

Skickar en onsdagshälsning från ett tåg på väg hem till mor & far.
Jag säger fortfarande att jag åker ”hem” när jag åker dit.
För mamma o pappa kommer ju liksom alltid att vara hemma.

På fredag fyller lilla mor jämnt.
70 år. Fantastiska 70 år!
Det ska firas på allra bästa sätt så klart.

Så juvelen och jag åker hem nu och kan förhoppningsvis vara behjälpliga med något innan kalaset. Maken jobbar än, så han kommer på fredag eftermiddag .

Igår ”uppdaterade” vi vårt vardagsrum till en mer somrig outfit. Kika in imorgon så får ni se hur det blev 🙂

Ha en riktigt fin onsdagskväll nu!
Varma kramar Anna

PS: Påminner om min insamling till Cancerfonden, som ni hittar H Ä R