Om att fira en älskad mamma

Idag firar vi en älskad mamma som fyller 70 år!!
Vi stämde upp i skönsång till en liten mams som definitivt låg och ”fulsov” när vi kom 😉
Ha ha ha 🙂

Flaggan vajar på en klarblå himmel och solen skiner.
Bordet står dukat och vi ska fortsätta med förberedelserna här.

Så jag och vi önskar Er en ljuvlig fredag på alla de vis!

Många varma kramar
Anna

Tänk gärna på insamlingen till Cancerfonden som ni hittar H Ä R

Om att åka ”hemåt”

På svärmors trapp…

Skickar en onsdagshälsning från ett tåg på väg hem till mor & far.
Jag säger fortfarande att jag åker ”hem” när jag åker dit.
För mamma o pappa kommer ju liksom alltid att vara hemma.

På fredag fyller lilla mor jämnt.
70 år. Fantastiska 70 år!
Det ska firas på allra bästa sätt så klart.

Så juvelen och jag åker hem nu och kan förhoppningsvis vara behjälpliga med något innan kalaset. Maken jobbar än, så han kommer på fredag eftermiddag .

Igår ”uppdaterade” vi vårt vardagsrum till en mer somrig outfit. Kika in imorgon så får ni se hur det blev 🙂

Ha en riktigt fin onsdagskväll nu!
Varma kramar Anna

PS: Påminner om min insamling till Cancerfonden, som ni hittar H Ä R

Om vad jag önskar mig när jag fyller år – Insamling till Cancerfonden

Om en vecka fyller jag år.
Att fylla år är en gåva.
Jag lever och andas – det är ju en gåva i sig.

I år har jag en önskan – skänk ett bidrag till Cancerfonden.
På torsdag är det precis 1 år sedan jag fick min sista cytokur, det är ju också värt att firas!

Vi firar så mycket vi kan, men framförallt Livet och Kärleken!

Jag har vad jag kan önska ❤ Så i år önskar jag mig detta.
Bidrag till Cancerfonden.
Snälla, hjälp mig att sprida min insamling så vi kan fortsätta ha en bra forskning! Utan forskningen och alla ideela insamlingar skulle vi inte ha kommit så långt som vi gjort idag.

Så om jag kan hjälpa till på något litet vis vill jag gärna göra det. Jag hoppas du vill hjälpa mig att stötta Cancerfonden genom min insamling.

And remember:
Everyone is fighting a battle you know nothing about – Be kind! Always be kind.

Vi måste försöka utgå ifrån att allt är av godhet.

Du hittar min Insamling H Ä R

Med värme och kärlek,
Anna

Om härliga dagar på landet

Handdukar och badkläder som fladdar i de ljumma sommarvindarna…
Dopp i havet och solvarma kroppar…

Korgar med nödvändigheter och en liten kusin i en skrinda…

Storkusinen drar en liten en i skrindan ner till badet….
Och på vägen finns det massor att titta på ”dä.. och dä” och ett och annat ”bä” ❤

Lek i strandkanten med hinkar och spadar…
Slott, kakor och en och annan vallgrav…

Det är Livet det…
Sol och bad och lek i en strandkant…

(Har fått ok från Mamma L att lägga upp bilderna på lillkusinen)

Med en liten kusin som om ett litet tag fyller två.
Plask och stänk och dyka som en fisk…
Ja, det är väl ändå sommarlov såsom det ska vara…

Handdukar och badkläder fladdrar i vinden…
Torkar torrt efter bad i en liten by på landet.

Precis så har vi avnjutit två härliga dagar på landet.
Där där svärmor och hennes man bor.
Det blev en riktigt riktigt fin start på semestern det.
T A C K ❤

Sommarlov ändå.
Visst är det bra fint?

Varma kramar Anna ❤

Om att ha fått S O V A

Vi har en bukett till Er, när är ni hemma? frågade hon.
Å, jag kommer när jag går från jobbet, svarade jag.
På vägen hem från jobbet hämtade jag en fantastiskt ljuvlig bukett från Moster Ina

Vi rullar ner till Ekenäs och svärmor och hennes man idag.
Bad, sol och grill står på resten av dagens schema.
Vi lämnade en nystädad lägenhet och packade ihop lite saker och låste efter oss.

Det har varit några veckor nu som jag knappt sovit… Så när jag träffade fina ”morfardoktorn” i torsdags sa han: ”Flicka lilla, nu behöver du ro”
Så jag har fått något att sova på nu.
Inte sömntabletter utan mer rogivande.
Och äntligen inatt har jag sovit!!! Utan att var uppe och vandra, snurra eller räkna miljontals får.

Hallelulja för sömn alltså!
Att inte få ordentlig sömn är som en slags tortyr.
Till slut går det inte att tänka klart. Och jag fumlar och tappar saker.
Men inatt har jag alltså sovit en hel natt.
Det är som en välsignelse för kropp och själ.

Nu ska jag snart slänga mig i en solstol och njuta av att solen värmer min stela kropp.
Ta hand om Er vänner och njut av denna junilördag.

Varma kramar Anna

Om kvinnan på gatan, ett blomsterbud och picknick med fina vännen

En ljuvligt vacker bukett kom med blomsterbud idag ❤

”Hej”, sa en kvinna när jag gick på gågatan här i stan.
Jag tittade upp och sa lite frågande ”Hej” jag med…
”Du känner inte mig, men jag läser din blogg och jag bara måste säga: Hur stark är inte du?”
Då fylldes mina ögon med tårar igen…
Jag blev så rörd och så tacksam för de orden. Och hon frågar hur jag mår?
”Mmmmm, idag är det inte så bra”, fick jag fram och kände gråten i halsen.

Men ändå så gjorde du min dag så mycket bättre.
T A C K!
Jag glömde fråga vad du heter… Men jag hoppas att du läser och känner att jag skickar en kram till dig.

Huvudet bultar…
Jag måste i säng. I natt har jag mest legat vaken och stunderna jag sovit är lätträknade.
För ibland känns det minst sagt svajjigt och oroligt.
Men imorgon har jag tid hos bästa ”morfardoktorn”.

Efter en eftermiddagspromenad låg det ett blomsterbud i köket som juvelen tagit emot. På kortet kunde vi läsa ”Tro, hopp och kärlek Många kramar ❤ ”
Det var svärmor och hennes man som skickat det. De är på Kreta och ville skicka en hälsning angående ett besked som vi fick igår. Det är något fint som jag kan berätta om lite längre fram.

Ikväll har jag haft picknick i parken med en vän. Jag torkade hennes tårar och vi pratade om livets ups and downs.
Det är ändå något fint i att få förtroende i livets olika stunder.
Vi satt där på en filt länge och väl med slottet och vattenblänket framför oss.
Trots tårar var vi tacksamma över den fina picknicken och varandras sällskap.

Mitt huvud bultar och jag ska gå i säng.
Hålla en hand och känna mig trygg och hemma. För där han är, där juvelen är – det är hemma för mig.

Ta hand om Er!
Varma kramar Anna

Om att känna tacksamheten

Midsommardagen.
Det finns nog en och annan som mår lite mindre bra idag.
Det här med högtider är ju ganska laddat och det kan ju lätt bli lite för mycket av både det ena och det andra då.
Och visst har jag mått dåligt dagar som denna, men det är inget jag är stolt över.

Vi hade inte ett traditionellt Midsommarfirande igår.
Men vi hade det sååååå himla fint.
Vi åt en lättare lunch när vi kom fram och njöt av en makalöst vacker utsikt.

Sen bytte vi om till badkläder och gick till Spa:et på hotellet. Allt var så vackert och vi bara varvade ner.

Å tänk!! Fick fina fina bonusen att träffa vackra Tina och hennes man en stund. Mina två hjärtan var blöta, men jag hade inte blött ner mig så jag smet ut en stund för att få kramas och prata lite med dem en stund.

Tina alltså…❤
Det bor så mycket värme och kärlek i den här kvinnan.
Och hennes man likaså. Man förstår ju att de är ”meant to be”. Det är så vackert att se gnistan mellan människor oavsett hur länge de varit tillsammans.

Det är inte alla som förstår meningen med blogande, instagrammande och att ”blotta sig” på sociala medier.
Det HÄR är meningen och anledningen för mig. Lyckan och tacksamheten i att träffa människor som Tina. Lyckan och tacksamheten i all respons och feedback.

Att möta människor är det finaste jag vet.
Vi är alla olika, men ändå lika.
Att få ta del av andras tankar och känslor är så fint och oerhört värdefullt.

Jag väljer att vara ganska öppen, för jag tror på det.
Men tro mig, även om jag blottar mycket så är det långt ifrån allt…. Vissa saker är helt enkelt alldeles frö privat.
Livet är en berg- och dalbana, men det gäller att ta tillvara på det fina som fyller på för att orka med dalarna.

Å mina två. ❤
Att få dela minnen med dem.
Skapa upplevelser och fylla hjärtat med vackra minnen att tänka tillbaka på till.

Igår när vi satt och åt middag sa jag: Tänk så många människor det är här, och precis lika många livsöden. Ingen vet ju vad bordsgrannen har i sitt bagage.
Så viktigt att ha med sig den ödmjukheten inför att vi alla bär på olika ryggsäckar.

Idag höjer vi tempot – säkert till skillnad mot många andra * ha ha ha* (hoppas ni förstår glimten i ögat, jag dömer ingen) och åker vidare till Göteborg och ett besök på Liseberg!
Jag menar vi har ju för sjuttan en totalt karuselltokig tonåring 😉

Ha en fantastisk Midsommardag vänner!
Varma kramar Anna

Om att önska Fin Midsommar

Vi är på väg nu.
Till Tylösand och ett stilla Midsommarfirande för lilla familjen.
Vi gillar det här – att åka iväg tillsammans och bara vara.

Högtider kan ju innebära så stora förväntningar och pretentioner, men det viktigaste av allt är att göra det som känns bra.

Och det kan vara så att vi behöver landa i allt nu. Efter allt som hänt och allt som varit.
”Min” kurator har också talat om vikten av det. Vi är ju väldigt tajta sedan innan, men än mer nu. Vi TRE tillsammans, jag & maken, jag & dottern och maken & dottern. Att vi hittar på saker i de olika konstellationerna.
Som sagt, det gjorde vi redan innan – men vi värdesätter det ännu högre idag.

Så det blir ett stilla firande i år. Ikväll blir det den rosa drömkjolen och en topp med spetsärm på.

Ta hand om Er och varandra!
Kramas och via kärlek lite extra – vem behöver inte alltid en kram liksom? ❤

Med mycket K Ä R L E K och Varma Kramar
önskar jag Er en riktigt
Fin Midsommar! ❤

Om att hoppas på en dag på stranden

Det bor en rastlöshet i min kropp…
Jag har svårt att sitta still och inget göra.
Jag är oftast igång och gör något när jag är hemma.
Det förstås, på kvällen kan ajg landa en stund i soffan med maken ❤

Det är torsdag och jag tänkte städa och tvätta upp.
Det är skönt att åka hemifrån och komma hem till ett hem i ordning.
Vi åker västerut imorgon bitti. Till Hotel Tylösand.
Vi tre ska spa:a och äta god mat och bara koppla av.
Jisses så mysigt det ska bli!

Men idag ändå… Jag hoppas på lite sol och bad med min juvel.
Det är sådan total avkoppling för mig att vämas upp av solen och bara slumra in en stund.
Det är inte precis solväder just nu… men enligt prognosen ska det spricka upp.
Så jag får väl ta itu med städningen och göra så långt jag hinner tills solen förhoppningsvis tittar fram.

Vad har ni för planer till Midsommar?

Ha en riktigt fin dag!
Varma kramar Anna

Om tabun, skuld och skam

Jag lyssnar och tar in deras ord.
En promenad kan innebära så mycket.
En promenad som kan ge mig insikter och lärdomar jag får så stor nytta av.
De pratar om saker vi många gånger anser är tabu.

Det råder många och delade meningar kring självhjälpsböcker och sätt att tillgodose sig kunskap i självledarskap.
Jag väljer att ta del av det som känns viktigt för mig på livets promenad.

Jag vill få förståelse för mina egna, men även andra människors reaktioner.
Under många och långa tider har jag levt med att skuldbelägga för mig för såååå mycket saker.

Som att det var mig det var fel på då den där mannen bedrog mig å det grövsta.
Att jag inte räckte till och inte var bra nog – för han sökte ju någon annan.
Jag levde med både skuld och skam.
Skuld i att jag borde ha kunnat förhindra och kunnat se vad som skedde.
Skam för att jag blev bedragen och den förnedrade känslan i det.

Jag har förlåtit mig själv för de känslorna och gått vidare.
Men jag har alltid varit tacksam för allt stöd jag fick, och har aldrig tagit det för givet.
Det krävdes även en hel del terapitimmar för att kunna acceptera och gå vidare.

Att bli sjuk innebär även det en hel del skuldkänslor. Tankar som:
Har jag levt fel för att drabbas av cancer två gånger?

Jag röker inte.
Jag missbrukar inte alkohol, men visst dricker jag alkohol då och då.
Jag äter så bra jag kan och det jag känner att min kropp mår bra utav.
Jag rör på mig dagligen och tränar väldigt allsidigt.

Jag har förlåtit mig själv för de skuldkänslorna.
Det är inte mitt fel att jag blivit sjuk och jag kan inte leva mitt liv som att jag är skyldig till något.
Jag har haft en väldig otur helt enkelt.

Vi lever och gör bara så gott vi kan.
Men vi har alla olika förutsättningar och förväntningar.
Det jag helt har slutat med är att bygga förväntningar på andra – de kan HELT omöjligt veta vad jag bakar ihop för förväntningar i mitt huvud, OM jag inte talar om det förstås.

Det är lättare för oss själva om vi gör saker villkorslöst, för då blir vi inte besvikna om någon annan agerar på ett annat sätt än det som vi själva hoppats på.
Och våra känslor äger vi alltid rätten till själva.
Det finns ingen som tänker eller känner så som jag.
Det har förenklat livet för mig att tänka så.

Dessutom är jag kanske både blåögd och naiv, men jag utgår alltid ifrån att andra vill väl och menar väl.

Som min man och jag. Vi har liksom gjort våra år av att ”bråka ihop oss” som Mia Törnblom uttrycker det.
Vi har gått i alla fällor och haft långa och många utdragna diskussioner kring hur vi tycker att saker och ting ska/borde göras.
Nu har vi liksom bara landat i att det är så onödigt att gräla om sådana saker och gör det för varandra. Min man vet vad som är viktigt för mig och jag vet vad som är viktigt för honom.

Likväl som vi kan prata länge och väl om livet och allt som sker, så kan vi precis lika gärna bara sitta tysta tillsammans i soffan och kolla på en serie. Alltid nära nära ❤

Så jag tänker att det är viktigt att vi är trygga i oss själva och veta vad vi tycker är viktigt i livet. Och att vi är ödmjuka.
Men gudarna ska veta att det är inte lätt att alltid känna så.
Vi är ju alla olika och vi kan inte tycka lika om precis allting. Men det måste vara ok att tycka och känna olika.

På en skylt utanför vår grind står det:
DU ÄR EN FIN MÄNNISKA

Jag tänker att det är stora och viktiga ord att ta med oss. För ju mer vi lär känna oss själva, ju mer vet vi hur vi vill leva våra liv.

Tänk att det är en vacker tisdag i juni. I min stad skiner solen och jag väntar på att maken och dottern ska komma hem.
Ikväll ska vi ut och äta med våra fina vänner.

Ta hand om Er och ha en riktigt vacker kväll!
Varma kramar Anna

Just det… Podden jag syftar på heter Självklart och har gett mig så otroligt många bra verktyg på livets promenad.