Om att ha haft ett dygn med HENNE

Svängde in vid den finaste blomsterbutiken vi har, Blomman för Dagen…
Köpte henne en bukett jag visste att hon skulle gilla…

Så körde jag en mil och en bit till gården där hon bor.
En gård där de föder upp lamm, slungar honung och allt som hör en gård därtill.
Så fjärran allt som jag kan och är kapabel till.
Som livets kontrast verkligen.

I en idyll på landet de bor, och vi fick låna hennes svägerskas lilla hus tvärs över gatan…

Vi kramas och ler mot varandra.
Vi har längtat efter det här.
Att ses och prata ikapp.
Kunna andas mellan meningarna och bara få njuta av varandras sällskap.
Den lilla stugan var som vår lilla ”Womans cave”

Långt ute på landet där inga gatlyktor tänds.
Inga distraktionsmoment och bara varandras sällskap.
Som vi hade längtat efter det här.

Å så blev jag bortskämd som få…
Med rödbetor och honung från egen gård.
Varenda tugga var som en sjöngande kör i min gom.

Lammstek med rotsaksrösti och en härlig sallad.
Vi satt länge och väl och tuggade långsamt.

Flyttade oss till det mysiga vardagsrummet med soffan och tände ännu fler ljus.
Fortsatte med bubblet vi hade till förrätten och åt jordgubbar med egenslungad honung och mörk choklad.

Kvällen blev till natt och vi kände tacksamheten över att vi har varann.
Det är ju lite som ett äktenskap.
I nöd och lust.
I glädje och sorg.
Vi delar det mesta.
Vi kan skratta och gråta.
Hon gör mig rik.

När mörkret var nattsvart kröp vi till sängs.
Pratade tills ögonen gick i kord och vi somnade gott.

Andetag som var tunga och en natt som övergick till morgon…

Njöt av frukost med grön smoothie som gör gott för kropp och själ.
Satt länge vid frukostbordet där morgonsolen gjorde verandan varm.

Ute förvandlas landskapet till höst men inne blommar pelargonerna ack så vackert…

Hon har hand med växter vännens svägerska…
Svägerskan som en gång jobbat på en medicinklinik på sjukhuset här i stan.
Som vårdat mig då jag vart sjuk.
Tänk va världen är liten ändå.
Att våra vägar skulle korsas på detta vis igen.

Som vi hade längtat efter det här.
Å hjärtat är påfyllt och magen likaså.

Så tacksam jag är att ha just henne i mitt liv.
Hon som känner mig utan och innan.
Hon som följer mig genom toppar och dalar.
Hon som är med mig i glädje och sorg.
Hon som lyssnar och babblar precis som jag.

Som vi hade längtat efter det här.
Och det blev prick precis så mysigt som vi hade längtat efter.

T A C K min söta sockerduva för maten, samtalen, skratten och allvaret.
Du gör mig rik.
Du gör mig hel.
Du gör mig glad och lycklig.

Hos dig är jag stark.

Å nu är jag hemma hos min lilla familj igen.
Med ett hjärta som lite svämmar över.
För det jag har är så fyllt av värme och kärlek.
Å för det är jag så tacksam.

Den finaste av lördagskvällar önskar jag Er!
Varma kramar Anna

🤍

5 svar på ”Om att ha haft ett dygn med HENNE”

  1. Alltså åh vilket otroligt fint inlägg! Sån värme. Och vilket dygn ni fick tillsammans, så härligt! Det är verkligen guldvärt att ha sådana vänner, som finns i ur och skur oavsett vad.
    Jag har varit lite dålig på att kommentera här då jag haft så mycket på sistone. Men nu har jag läst ikapp. Hihi, kul det där med kokosnöten:)
    Kram

    1. Tack gulliga du <3
      Så tacksam att ha henne som min vän.
      Ja, vänner är så otroligt viktiga verkligen.
      Känn ingen press, blir alltid lika glad för dina fina kommentarer.
      Ta hand om dig!
      Varma kramar Anna

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *